Skriven av: Fredrik Sandberg Lst: 1782 ggr. Kommenterad: 3 ggr.


Tjejer – det nya svarta?

”It’s a man’s world”, sjöng James Brown redan 1966. Möjligen var det sant då, möjligen inte. Det samma gäller väl även för dagens samhälle, men oavsett hur man ser på den frågan är en sak säker – att metalscenen definitivt brukar utmålas som en manlig värld. Musik av män och för män, där testosteronstinna hannar vrålar ut sin ilska samtidigt som liderliga strängbändare simulerar onani med gitarren som penisförlängare.

Ser man bara till situationen på utövarsidan, ligger det nära till hands att hålla med om att metalscenen är en manlig bransch. Antalet kvinnliga metalmusiker är definitivt klart lägre än antalet manliga, så till den grad att det fortfarande höjs ett och annat ögonbryn när normen bryts: ”Åh fan, det är ju en brud som lirar bas!”. En dödsmetallgrupp bestående av fyra tjejer blir automatiskt ett ”tjejband”, oavsett hur musikaliskt kompetenta de är, hur stor andel av deras kroppar som är tatuerade med ockulta symboler, hur chockerande brutal deras musik och / eller lyrik är – och trots att ingen någonsin skulle komma på tanken att kalla t.ex. BEHEMOTH för ett ”pojkband”…

Dumt, kan det (med rätta) tyckas, men så är läget. Låt oss nu vända våra blickar mot åskådarna, fotfolket som genom skivköp och konsertbesök bär branschen på sina axlar. Även där förutsätts den manliga dominansen vara tämligen uppenbar, men jag anar ett ganska distinkt trendbrott. För någon vecka sedan var jag på Frihamnspiren i Göteborg för Metaltowns första dag, och var det något som slog mig (förutom möjligen John Garcias sanslöst häftiga utstrålning och utspel) var det just det påtagligt stora antalet tjejer i publiken.

De var inte bara där – de var där i mängder, och de var där av alla sorter. Inte bara de där lagom ointresserade mainstreambrudarna som hänger på sin kille, även om de för all del fanns representerade de också, utan ett helt spektra av stilar och personliga uttryck. Där fanns alla typer av goth, allt från sockersöta prinsessklänningar (komplett med tillhörande trollspö) till svarta sammetskreationer med tydligt vampyrtema. Där fanns SABATON-varianten med kamouflagebyxor och tight linne, sida vid sida med sleaze-rockers iförda fransiga jeans och urtvättade KISS-tröjor. Där fanns tjejer med en närmast äppelpajsdoftande fräschör och håret i hästsvans, och det fanns tjejer med dyster uppsyn och lika plågsamt äkta ärr efter skärsår över hela underarmarna.

Nu har jag fokuserat på yta, men den viktigaste observationen går djupare än så. Vad det framför allt fanns var nämligen tjejer med koll – tjejer som kände igen och kunde låtarna, och som visste precis vilka artister de ville se och varför. Det var tjejer som andades, pissade och levde metal minst lika mycket som sina manliga motsvarigheter. Måhända var det inte lika många av kvinnligt som av manligt kön där på Frihamnspiren, det medges, men det var banne mig inte långt ifrån. Exakt vilken slutsats som skall dras av detta vet jag inte, förutom att tjejer uppenbarligen har minst lika god musiksmak som killar... En sak som dock verkar stå fullständigt klar, är att när det gäller hårdrockspubliken är det inte längre aktuellt att riva av James Browns klassiker. It ain’t a man’s world no more – och visst känns det väldigt bra?

/Fredrik Sandberg
2010-07-13





Lmna en kommentar till artikeln:
(Kommentarer som anses sttande, innehller personangrepp, reklam eller p annat stt inte fljer vra riktlinjer kommer att plockas bort.)




Namn: Chief Rebel Angel | Datum: 2010-07-13 17:12:12

Jodå, det känns bra att det ändras. Dessutom blir det ännu mer spännande att se var de nya generationerna metalfans (jag är nog, tyvärr, en del av det lite äldre gardet numera...) tar oss när det gäller all form av tolerans.
Jag tror att din iaktagelse kommer att sträcka sig över fler tidigare "minoriteter", så som HBT-personer och de som har en utländsk bakgrund.

Men vad vet jag? De kanske redan fanns på plats på Frihamnspiren!! :)
Namn: Pete | Datum: 2010-07-14 05:10:40

"it's a mans world but it would be nothing without
a woman" så går faktiskt texten till James
Browns låt. :)
Namn: metalkvinnan | Datum: 2010-11-05 20:21:49

Intressant iakttagelse! Vad tror du ni killar kan göra för att göra världen lite lättare att tränga in i?

Till startsida »