Skriven av: Robert Gustafsson Läst: 2447 ggr. Kommenterad: 0 ggr.


Intervju med Rob Cavestany, DEATH ANGEL, september 2010

Det finns ett uttryck som anvÀnds ibland nÀr en idrottsman lyckas efter att ha kÀmpat en lÀngre tid och mot allehanda motgÄngar; att gÄ den lÄnga vÀgen.

Det uttrycket skulle man lika gĂ€rna kunna applicera pĂ„ DEATH ANGEL, thrashband hemmahörande i den för musikstilen sĂ„ klassiska Bay Area-regionen. Var helst man lĂ€ser om det hĂ€r gĂ€nget sĂ„ finner man ett antal obestridliga fakta som lĂ€gger grund för det faktumet att bandet fick en flygande start för att sedan stöta pĂ„ problem och svĂ„righeter. Redan 1986 spelades bandets demo ”Kill as One” in med en viss Kirk Hammett vid producentspakarna och renderade ett riktigt skivkontrakt till debuten ”The Ultra-Violence”. Med kusinerna Gus – och Dennis Pepa i sĂ€ttningen nĂ„dde man snabbt framgĂ„ng med sin lite intrikata thrash, och för oss som kollade Headbangers Ball pĂ„ söndagsnĂ€tterna under 90-talet sĂ„ kĂ€ndes det verkligen som om Geffen Records-debuten ”Act III” var skivan som skulle ta bandet till stjĂ€rnhimlen (den hĂ„ller för övrigt bra Ă€n, ”Act III”, men det Ă€r en annan historia).

Allt tycktes upplagt för att bandet skulle ta det slutgiltiga steget.

Om det inte var för att motgĂ„ngarna vĂ€ntade runt hörnet. PĂ„ vĂ€g till en spelning i Las Vegas 1990 sĂ„ Ă€r bandet inblandat i en olycka, och trummisen Andy Galeon skadar sig sĂ„ allvarligt att han behöver ett helt Ă„r för Ă„terhĂ€mtning. Under den tiden tappar bandet fart, och sĂ„ngaren Mark Osegueda lĂ€gger sĂ„ musiken pĂ„ hyllan för en civil karriĂ€r i New York. LĂ€get Ă€r inte bara mörkt – det Ă€r nattsvart, och bandet ligger pĂ„ is i över 10 Ă„r medan övriga medlemmar hankar sig fram i diverse projekt sĂ„ som THE ORGANIZATION. VĂ€ndningen kommer inte förrĂ€n 2001, och dĂ„ paradoxalt nog i form av cancer.

TESTAMENTs frontman Chuck Billy kĂ€mpar mot sjukdomen, och som support sĂ€tts en vĂ€lgörenhetsgala upp. DEATH ANGEL deltar, och Ă€ven om Gus Pepa har ersatts av Ted Aguilar sĂ„ verkar bandet hitta magin igen, för detta blir gnistan som tĂ€nder elden. Tre Ă„r senare, 2004, Ă„tervĂ€nder man till scenen med starka ”Art Of Dying”, och 2008 respektive 2009 kommer uppföljaren ”Killing Season” samt livegiven ”Sonic Beatdown over Germany”. Bandet verkar ha rest sig pĂ„ nio och stĂ„r redo att erövra metallvĂ€rlden, och Ă€ven om de tvĂ„ sista Ă„ren inneburit att Andy Galeon ersatts av Will Caroll pĂ„ trumpallen och Damien Sisson tagit över basen frĂ„n Dennis Pepa sĂ„ Ă€r det snarare att betrakta som en örfil i tungviktsboxningens vĂ€rld. DEATH ANGEL verkar kort och gott ha rest sig pĂ„ nio och Ă€r redo att erövra vĂ€rlden, sĂ„ det Ă€r med spĂ€nd förvĂ€ntan jag kastar mig in i telefonintervjun med en av bandets grundare och kreativa krafter, gitarristen Rob Cavestany.

Hej Rob, kul att prata med dig – och grattis till nya plattan! Jag avslutade just recensionen av ”Relentless Retribution” för webzinet WeRock, och den recensionen avslutas med att jag utnĂ€mner den till Ă„rets thrashplatta!

-Årets!!? Gosse, det var helt underbara nyheter! Tack sĂ„ otroligt mycket!

Har ni kÀnslan av att ni sitter pÄ guld hÀr, nu nÀr skivan Àntligen slÀpps?

-Ja, du vet
 man hoppas och ber ju om det i hemlighet, men man vet aldrig hur folk och fans kommer att reagera. Vi Ă€r i alla fall otroligt stolta över hela skivan, och den kĂ€nns verkligen som nĂ€sta trappsteg uppĂ„t för oss som band. Ja, bĂ„de som skiva och som band faktiskt, vi Ă€r otroligt peppade och spĂ€nda pĂ„ det som ligger framför oss. Det mĂ€rks ocksĂ„ att det börjar ta fart pĂ„ riktigt nu,vi har aldrig haft sĂ„ hĂ€r mycket spelningar och turnĂ©er inbokade förr, och vi har dessutom just avslutat inspelningen av andra videon Truce.

Det var ett bra val, tycker jag.

- Tack! Vi tycker förstÄs ocksÄ det, den lÄten har verkligen gÄtt hem hÀr borta. Den har lyckats ta sig in som nummer 1 pÄ Sat Radio Station, en lokal ganska stor station hÀr borta, i fyra veckor i rad, och dessutom Àr den mest efterfrÄgad just nu pÄ collegeradion!

Vi har dessutom just avslutat en sex veckor lÄng turné hÀr i Staterna, vi var runt med SOILWORK, SWASHBUCKLE och sÄ. En grymt kul resa, och det finns tonvis med skitkul material att plocka frÄn för vÄr del. Planen Àr att slÀppa via hemsidan eller YouTube i mitten av den hÀr mÄnaden, faktiskt!

Vid det hÀr laget Àr Rob avslappnad och hÀver ur sig en hel del amerikanska uttryck om att bandet gillar nÀr publiken Àr vild för det verkar Àven bandet dra energi ifrÄn och att man mÄste satsa fullt ut för att lyckas nÀr man spelar live. Det Àr, pÄ det hela taget, ett bra tillfÀlle att nÀrma sig hur han ser pÄ det förflutna och det nyliga uppbrottet med Dennis Pepa och Andy Galeon.

Jag anser att DEATH ANGEL Àr ett av de band som har den överlÀgset intressantaste historien med sig, men hur tÀnker ni i bandet som varit med frÄn början; har ni lagt allt bakom er och tittar enbart framÄt, eller reflekterar ni nÄgot över svunna tider?

Min frÄga möts initialt av en eftertÀnksam tystnad innan samtalet tar en mer allvarlig och Àrlig ton.

- Ja.. alltsĂ„, vi försöker hĂ„lla blicken framĂ„t och se pĂ„ det som komma skall, men det Ă€r inte sĂ„ jĂ€kla enkelt. Man kan inte glömma det förflutna helt, och nĂ€r man som vi, ett rockband, möter fans och media sĂ„ gĂ„r det inte att begrava det helt. Allt funkar Ă€ndĂ„ som ett litet steg pĂ„ resan, alla intervjuer och samtal – och spelningar, med de gamla lĂ„tarna! – blir en form av bearbetning.

Ni verkar ÀndÄ ha varit med om mer Àn de flesta?

- Ja
 alltsĂ„, vi pratar om det dĂ€r ibland, att det Ă€r en helt sjuk och Ă€ndĂ„ intressant historia. Det skulle vara riktigt kul att göra nĂ„got av den i framtiden. En dokumentĂ€r eller en bok, och bara lĂ€gga korten pĂ„ bordet och berĂ€tta allt. LĂ€ra andra, varna andra, skicka vidare kunskapen till nĂ€sta generation, sĂ„ att sĂ€ga.

 

Ja, det skulle absolut vara intressant. ÄndĂ„, en av anledningarna till att ni Ă€r de ni Ă€r nu Ă€r ju det förflutna och all erfarenhet ni har med er.

- Exakt. Faktum Ă€r att allt vi har i bagaget, allt skit och all erfarenhet Ă€r inpackad i nya plattan. Den heter ”Relentless Retribution”, och det Ă€r verkligen sĂ„ vi kĂ€nner! För oss, mig och Mark, Ă€r den hĂ€r skivan pĂ„ liv och död. Allt vi Ă€r har vi satsat i den hĂ€r plattan, och allt i den – texter, musiken, bilderna – Ă€r ett sĂ€tt att markera att vi har valt att gĂ„ vidare.


 sĂ„ som exempelvis textraden ”Join Us Or Step Aside” dĂ„? Är det en passning till Dennis och Galeon?

- Ja. AlltsĂ„, det senaste Ă„ret har DEATH ANGEL tappat tvĂ„ av sina originalmedlemmar. Fan, nĂ€r jag sĂ€ger det lĂ„ter det egentligen helt sjukt att det bara Ă€r tvĂ„ Ă„r, det kĂ€nns verkligen som fem Ă„r., som om det hĂ€nder oss mer pĂ„ ett Ă„r Ă€n vad det gör för vanligt folk. Med den hĂ€r takten kommer nog den dĂ€r dokumentĂ€ren eller boken snart


- Jag och Mark stĂ€lldes hur som helst inför valet att lĂ€gga ner eller köra vidare. Och vi har egentligen inget val, vi var bĂ„da mer eller mindre tvunga att köra vidare helt enkelt. Vi Ă€r fantastiskt nöjda med att Will Caroll och Damien Sisson ville samma saker som oss, och kĂ€nslan i bandet Ă€r faktiskt bĂ€ttre Ă€n nĂ„gonsin nu. Alla vill samma sak – och det Ă€r att komma ut pĂ„ vĂ€garna och skapa lite kaos!

Hahaha
 ja, det lÄter bra. Var det extra kÀnsligt att vÀnta pÄ reaktionerna frÄn nya plattan med tanke pÄ den bakgrunden?

- Vi visste ju att folk skulle kolla extra noggrant pĂ„ den eftersom det trots allt Ă€r tvĂ„ originalmedlemmar som försvunnit, sĂ„ det kanske ligger nĂ„got i det. Helt klart Ă€r i alla fall att det pĂ„verkat oss att vara noggrannare i allt – lĂ„tmaterial, bilder, art work
 rubbet.

Var det dÀrför du valde att producera den sjÀlv tillsammans med Jason Suecof?

- Ja, delvis. Jag gjorde faktiskt samma sak pĂ„ förra plattan ”Killing Season” med Nick Raskulinez, och jag har lĂ€nge varit intresserad av det dĂ€r med ljud sĂ„ jag kan nog egentligen ratta allt sĂ„nt sjĂ€lv. Att dĂ€remot ha ett bollplank Ă€r helt ovĂ€rderligt, och med Jason klickade personkemin direkt. Han har blivit en nĂ€ra vĂ€n efter inspelningen, och det som Ă€r sĂ„ bra en sĂ„n gĂ„ng Ă€r att man som jag, som Ă€r lĂ„tskrivare ocksĂ„, ibland inte ser skogen för alla trĂ€d.

- NÀr vi kommer in i studion sÄ har frÀmst jag, men Àven Mark, levt med lÄtarna en lÀngre tid, sÄ man blir liksom lite hemmablind. DÄ behöver man nÄn som har frÀscha ögon och öron, och som kan pusha en den extra bit som krÀvs för att det ska bli riktigt bra.

LÀngtar ni efter att fÄ spela de nya lÄtarna live nu?

- Ja, som fan! Vi Àr ett liveband, och hÄller just nu pÄ att repa in dem för att kunna köra dem live. Vi har kommit ungefÀr helvvÀgs förutom River Of Rapture som vi faktiskt spelade lite pÄ slutet av turnén i Staterna. Den togs emot vÀl, sÄ vi Àr spÀnda pÄ att se hur resten bemöts.

Jag vet att ni kommer till Europa i november och december, som en del av paketet Thrashfest. Har ni fler turnéer inbokade?

- Sydamerika, snubbe! Vi ska dit i oktober som headliner, och det Àr en dröm som gÄr i uppfyllelse. Vi har faktiskt varit pÄ vÀg fem gÄnger, men det har alltid skitit sig av en eller annan anledning, sÄ att Àntligen fÄ komma dit ska bli grymt. Publikens rykte Àr ju legendariskt, och det kÀnns som om vi kan gÄ hem bra dÀr

Ja, det tror jag med. Blir det premiÀr för de nya lÄtarna dÄ?

- Nja
 det vet jag faktiskt inte. Det Ă€r en bra frĂ„ga. Å ena sidan sĂ„ Ă€r vi headliner och har rĂ€tt mycket tid pĂ„ varje spelning, men Ă„ andra sidan har vi aldrig varit i Sydamerika sĂ„ vi behöver nog fylla en hel del av tiden med gamla lĂ„tar som publiken förvĂ€ntar sig. Det Ă€r trixigt det dĂ€r, men vi fĂ„r se hur vi gör. Ena kvĂ€llen med DEATH ANGEL Ă€r aldrig den andra lik, vi brukar försöka byta setlistan lite mellan varje kvĂ€ll.

DÄ kanske vi i Europa fÄr bli premiÀrlejonen för de nya lÄtarna dÄ?

- Hahaha
 ja, det vore kul. Det svĂ„ra dĂ€r Ă€r det omvĂ€nda förhĂ„llandet, dĂ€r har vi bara 45 minuter. 45 minuter för oss Ă€r vĂ€l sĂ„dĂ€r 8 lĂ„tar, och dĂ„ blir det svĂ„rt att vĂ€lja av den anledningen
 vi hĂ„ller faktiskt pĂ„ att prata lite om det dĂ€r, kanske kör vi typ fem lĂ„tar pĂ„ rad utan snack och en form av medley. Ni fĂ„r se, helt enkelt!

Ja, det Àr ett bra paket. Hur Àr det att spela med KREATOR och EXODUS t ex? Triggar ni varandra mer nÀr musiken Àr lite Ät samma hÄll i jÀmförelse med om ni skulle vÀrma för ett band som var mer olika er?

- Helt klart! Det kommer bli helt galet och alla kommer att försöka utklassa de andra. Vi fÄr vÀl pajja EXODUS grejer för att fÄ mer speltid annars, hahaha!

Hahaha.. ja, kanske det! Är det fĂ€rdigt sen, och dags att Ă„ka hem?

- NÀ. Sen blir det dags för headlinervÀnda hÀr hemma i USA. Fan, min grabb kommer vara lÀngre Àn mig innan jag Àr hemma! Fast det kÀnns ÀndÄ bra, vi har en stabil sÀttning nu och alla i bandet Àr pÄ samma blad. Antagligen siktar vi pÄ att gÄ in i studion rÀtt fort efter de turnéerna dessutom, och spela in en uppföljare. Det gÀller ju att smida medan jÀrnet Àr varmt!

Exakt. För oss som var med nĂ€r det begav sig med ”Act III” verkar det ju kanske som om ni Ă€ntligen Ă€r pĂ„ vĂ€g att fĂ„ betalt för allt slit?

- Äntligen Ă€r ordet. Du har sĂ„ rĂ€tt. Äntligen!

Och, pĂ„ tal om betalt för sitt slit
 snart Ă€r vĂ€l det 25-Ă„rsjubileum för er, eller hur?

- Du har sĂ„ rĂ€tt, i slutet av nĂ€sta Ă„r Ă€r det vĂ€l 25 Ă„r sen vi slĂ€ppte debutskivan ”The Ultra-Violence”. Vi pratar lite med Nuclear Blast om att kanske göra nĂ„got av det, slĂ€ppa den remastrad eller som silverutgĂ„va med bonusmaterial eller sĂ„.

Ja, det vore en bra idé. Vi som gillar skivor och fortfarande köper dem kan ju knappt hitta de gamla klassikerna lÀngre. Möjligtvis i gamla repiga exemplar som legat pÄ botten av en kartong.

- Ja, precis. Vi verkar ocksÄ fÄ en hel del nya fans sÄ det vore inte sÄ dumt ur den synpunkten heller.

Okej Rob, tack för pratstunden. Det Àr fredagkvÀll hÀr i Sverige och dags att leka pappa för min del.

- Hahaha.. ja, hÀr med faktiskt. Jag ska strax ta pÄ mig min pappa-hatt och plocka upp grabben frÄn skolan. Sen blir det radiolyssning, Mark ska vara gÀst pÄ ett stort lokalt rockprogram som heter Mellow Zone, och han kommer att premiÀrspela lÄtarna frÄn nya plattan. En grym kÀnsla faktiskt, att höra sin lÄt pÄ radion, sÄ man fÄr njuta av den stunden och akta sig sÄ man inte kör av vÀgen under tiden, hahahaha!

Hahaha, ja.. ni har haft er beskĂ€rda del av motgĂ„ngar tycker jag – hĂ„ll dig pĂ„ vĂ€gen! Förhoppningsvis ses vi i december hĂ€r i Stockholm, och till dess
 lycka till!

- Tack, kom fram och sÀg hej nÀr vi Àr dÀr, det vore kul. Vi hörs!

Ja, det kanske vi gör. Det verkar i alla fall som om DEATH ANGEL har klarat sina prövningar och kommer finnas med ett bra tag till för att förgylla vÄr vardag, trots att de tagit den lÄnga vÀgen. Det Àr tur att det Àr resan som Àr det egentliga mÄlet!


/ Robert Gustafsson
2010-08-05

LÀs ocksÄ:
Recension av ”Relentless Retribution”





Lämna en kommentar till artikeln:
(Kommentarer som anses stötande, innehćller personangrepp, reklam eller pć annat sätt inte följer vćra riktlinjer kommer att plockas bort.)





Till startsida »