Skriven av: Mats Manhammar Läst: 2262 ggr. Kommenterad: 0 ggr.


SABATON 2010-11-26, Club Ron, Ronneby

NĂ€r jag stiger in pĂ„ Club Ron Ă€r det för att uppleva min tredje SABATON-konsert inom loppet av tvĂ„ mĂ„nader. Jag tĂ€nker dĂ€rför ta mig friheten att göra vissa jĂ€mförelser mellan spelningarna. SABATONs mĂ„ngĂ„riga slit pĂ„ vĂ€garna har nu verkligen börjat ge utdelning och bandet har under ”World War Tour 2010” hittills lyckats sĂ€lja ut majoriteten av spelningarna. Att de Ă€ven i lilla Ronneby skulle tvingas sĂ€tta en lapp pĂ„ luckan (Club Ron tar 1 000 personer) var nĂ„gonting som i vart fall jag inte hade rĂ€knat med. Riktigt kul och imponerande!

KvĂ€llens första förband Ă€r svenska fĂ€rskingarna STEELWING. SĂ„ngaren Riley har en riktigt bra röst och bandet fĂ„r bitvis till ett skönt gung. Trots sin unga Ă„lder Ă€r bandmedlemmarna vĂ€ldigt duktiga musiker, Ă€ven om framtrĂ€dandet bitvis kĂ€nns lite vĂ€l oslipat. LĂ„tarna Roadkill (
or be killed) och Sentinel Hill har fĂ„tt stor spridning genom att de distribuerats tillsammans med Sweden Rock Magazine och tas ocksĂ„ emot vĂ€l av publiken. ÄndĂ„ tycker jag nog att det Ă€r i lĂ„tmaterialet som grabbarna i STEELWING har sina största brister. LĂ„tarna hĂ„ller inte riktigt hela vĂ€gen och en förbĂ€ttring krĂ€vs helt klart hĂ€r om bandet vill ta nĂ€sta steg i sin karriĂ€r. STEELWING besitter emellertid en stor potential och gör ett bra jobb med att vĂ€rma upp publiken.


STEELWING, Club Ron 2010

Efter STEELWING Àr det dags för sötvattenspiraterna i ALESTORM att Àntra scenen. Christopher Bowes och hans salta mÀn verkar inte ta sig sjÀlva pÄ sÀrskilt stort allvar. Det Àr vÀl i sig inget problem, men nÀr man inte heller tar musiken pÄ allvar blir jag orolig. NÀr bandet spelade i Köpenhamn i september var framtrÀdandet faktiskt riktigt uselt. Instrumenten fungerade dÄligt, Bowes var emellanÄt rejÀlt andfÄdd och orkade knappt sjunga och att döma av bristen pÄ precision verkade hela bandet ha tittat lite för djupt i romflaskan inför konserten.

Ronnebyspelningen inleds med att Bowes öppnar en ölburk, men han verkar i alla fall ha lĂ„tit bli rommen den hĂ€r gĂ„ngen. Bandet Ă€r nĂ„got mindre otight och Bowes orkar framföra sin pratsĂ„ng genom (nĂ€stan) hela konserten. Publiken Ă€r med pĂ„ noterna och röjer friskt under personliga favoriten Nancy the Tavern Wench. Bandet spelar medryckande lĂ„tar som Captain Morgan’s Revenge, That Famous Ol’ Spiced och Keelhauled. Det hela Ă€r smĂ„trevligt, men framförandet Ă€r emellertid fortfarande alltför hafsigt och Bowes pratsĂ„ng alltför omusikalisk för att jag ska kunna bli exalterad. Inte blir det bĂ€ttre av att ALESTORM envisas med att varje konsert spela Lettlands kalkonbidrag till 2008 Ă„rs Eurovision Song Contest


ALESTORM, Club Ron 2010

NÀr SABATON Àntrar scenen Àr det ingen tvekan om vilket band publiken har kommit för att se. Efter den obligatoriska inledningen med Ghost Division fortsÀtter bandet med tvÄ av sammanlagt fem lÄtar frÄn senaste plattan. BÄde Uprising och Aces in Exile Àr riktigt bra kompositioner, och bandet Àr pÄ sedvanligt gott spelhumör. Av de nya lÄtarna saknar jag favoriten White Death som spelades under konserten i Lund i oktober, men hÀr har bytts ut mot den lite trÄkiga Saboteurs.

Frontmannen Joakim BrodĂ©n Ă€r som vanligt glad och nöjd och tackar publiken för att den följt med genom Ă„ren och hjĂ€lpt bandet dit dĂ€r det befinner sig i dag. Jag hittar inget att klaga pĂ„ nĂ€r det gĂ€ller bandets framförande. Det mĂ€rks verkligen att SABATON har turnerat mycket, för bandets lĂ€gstanivĂ„ Ă€r ruskigt hög. Jag lĂ€gger mĂ€rke till att smĂ„ justeringar och tillĂ€gg har gjorts hĂ€r och dĂ€r i lĂ„tarna, bĂ„de instrumentalt och sĂ„ngmĂ€ssigt. Det rör sig om smĂ„ saker, som man inte lĂ€r mĂ€rka om man inte har lyssnat riktigt mycket pĂ„ bandet, men de finns dĂ€r. Vissa saker, som att ljuset slĂ€cks och musiken tystnar under tvĂ„ sekunder nĂ€r Joakim har sjungit ”I have a phobia, a fear of the dark
”, Ă€r dock lĂ€ttare att upptĂ€cka. Jag antar att dessa saker görs för att hjĂ€lpa bandmedlemmarna att behĂ„lla skĂ€rpan och undvika slentrian nĂ€r mĂ„nga lĂ„tar spelas varje kvĂ€ll pĂ„ turnĂ©n, men för mig som har följt bandet ett bra tag sĂ„ hjĂ€lper dessa smĂ„ detaljer faktiskt till att hĂ„lla lĂ„tarna frĂ€scha.

Publiken ger bra respons redan frĂ„n början, men den dĂ€r riktigt extatiska stĂ€mningen (som t.ex. rĂ„dde under konserten i Lund och gjorde att Joakim dĂ€r faktiskt vĂ„gade sig pĂ„ en stagedive) vill inte riktigt infinna sig. I Lund fick vi höra gamla fina Hellrider, men de Ă€ldsta lĂ„tarna som spelas i dag kommer frĂ„n ”Primo Victoria”. Bandet har tagit upp Ă€mnet förintelsen förut, men pĂ„ senaste skivan fick den en egen lĂ„t. The Final Solution var nĂ„got av ett vĂ„gspel, och jag ska villigt erkĂ€nna att jag var lite skeptisk i början. Numera har jag dock kapitulerat och efter att ha hört lĂ„ten under tre konserter kan jag konstatera att den fungerar fantastiskt bra live. Det lugna stycket erbjuder ett stĂ€mningsfyllt avbrott mellan nackdödarna 40:1 och Attero Dominatus.

En SABATON-spelning kan i mitt tycke aldrig bli för lĂ„ng, och dĂ€rför kĂ€nns det för tidigt nĂ€r bandet efter tio lĂ„tar gĂ„r av och förbereder sig för extranumren. Vi bjuds pĂ„ sammanlagt 13 lĂ„tar, att jĂ€mföra med de 15 och 14 som spelades i Köpenhamn respektive Lund. Jag saknar den nya lĂ„ten Swedish Pagans och klassikern Wolfpack, som bĂ„da spelades i SkĂ„ne. Å andra sidan bjuds vi pĂ„ den alltid lika fina The Price of a Mile, som fĂ„r avsluta det ordinarie setet. Man kan snacka lĂ„tval hit och dit, men SABATON ska ha en eloge för att de flyttar runt lite i lĂ„tlistan och inte spelar exakt samma stycken kvĂ€ll efter kvĂ€ll. Om man rĂ€knar bort extranumren Ă€r det sju lĂ„tar som bandet har spelat pĂ„ samtliga tre konserter som jag bevistat under hösten.

NÀr jag lÀmnar Ronneby gör jag det med ett stort leende pÄ lÀpparna, men samtidigt tycker jag lite synd om alla som inte fick biljetter och dÀrmed gick miste om en mycket bra konsert.


SABATON, Club Ron 2010

LĂ„tlista SABATON:

Ghost Division

Uprising

Aces in Exile

Cliffs of Gallipoli

40:1

The Final Solution

Attero Dominatus

Rise of Evil

Saboteurs

The Price of a Mile

Coat of Arms

Primo Victoria

Metal Medley


SABATON, Club Ron 2010


SABATON, Club Ron 2010 

 

Text och foto: Mats Manhammar

  LĂ€s ocksĂ„:
Intervju med Joakim Brodén





Lämna en kommentar till artikeln:
(Kommentarer som anses stötande, innehćller personangrepp, reklam eller pć annat sätt inte följer vćra riktlinjer kommer att plockas bort.)





Till startsida »