Skriven av: Robert Gustafsson Lst: 1544 ggr. Kommenterad: 4 ggr.


Roberts Betraktelser

Fem år.
Det låter inte alltid så länge, speciellt inte om vi som gemene man betraktar våra egna liv, men ändå hinner vansinnigt mycket hända på den tiden. Werock fanns inte för fem år sedan, och dessa år har masor av recensioner, intervjuer och artiklar hunnit flyta förbi.

Men... vad har mer hänt. Häng med på en kanske stundtals annorlunda spaning, med utgångspunkt i musiken och de fenomen och förändringar som ändå skett dessa de sista åren. Det är dags för Roberts Betraktelser!

Spotify
Jaha. Jag var sent ute med Spotify, har bara runt ett år med applikationen. Min personliga uppfattning är att det väl är bra för viss provlyssning, men visst saknas det väldigt mycket alster? Dessutom är jag inte så bra på att söka, så jag behöver nästan länkar för att hitta en del skivor. Nja... jag undrar om vi kommer att vara lika jublande över denna grunka om fem år. Tror det kommer att klinga av... Istället tror jag att vi kommer att få massor av artister som själva bekostar och ger ut sina alster. De stora vinnarna blir de som kan leva på en egen studio och sälja sina tjänster!

Att sjunga Satans lov
Hm. Är det något som är nytt det, att artister inom genren hårdrock besjunger Satans lov? Nä, förstås inte - men ändå tycker jag att det är värt en egen punkt bland betraktelserna, och anledningen till det är enkel. Hin Håle har helt enkelt blivit kommersiell på ett annat sätt än tidigare, anser jag. WATAIN har blivit tilldelade en Grammis, en sak som egentligen har varit otänkbart förrut. Uttalade satanister som ser kommersiell framgång som ett sätt att dra fler folk ner i kaos - och som dessutom lyckas få ett så etablerat och folkligt pris?! Lägg till det alla framgångar som akter som GHOST och THE DEVIL'S BLOOD firar, och inse att det inte längre krävs piskande black metal för att framstå som en ondskans präst. Resultatet har blivit en form av acceptans för att besjunga den Ondes lov på ett sätt som jag tycker växt fram under dessa fem år!

SmartPhones/Pads/iTunes
Jomenvisst. Jag har en iPhone. Men inte fasen köper jag en enda app, eller ännu mindre låtar på iTunes. Hur kan man ta lika mycket betalt för dem - i stort sett - som man gör för en hel skiva? En riktig en, alltså? Vansinne!

Kanske anar jag att detta är framtiden, men jag vägrar. Jag vill inte bli helt elektotronisk. Helt klart kommer dock mixning och mastring av musik att förändras under de kommande åren. Detaljer och slutprodukt kommer att vara anpassad för den typen av lyssning, snarare än en fläskig stereo med stora högtalare. Och hur länge dröjer det innan varje musikstycke har ett kopplat multimediaklipp till sig, och vilken grupp blir först att släpp en "app" för tillgång till material med bandet? Alla som gissar på METALLICA räcker upp en hand...

Rockmemoarer
Det är ju sant. För 5 år sen kom inte många memoarer om rockstjärnor - nu kommer i stort sett varenda en. Man hey, jag är odelat positiv! Då får man som konsument välja vilka man vill läsa om, och dessutom är jag ju nyfiken. Vad hände egentligen under de där galna åren?? Nästa steg borde vara film. Jag tror att det blir nästa trend, att vi går från bok till film, och att de filmer vi sett hitills bara är början.

Spåkulan säger dessutom att först ut, och verkligen katalysator för den boomen, kommer MÖTLEY CRÜE att vara. När de väl får "The Dirt" i rätt filmformat så kommer alla barriärer att brista, och vi får se filmer från varenda akt du kan tänka dig...och några till!

Festivaler
Getaway Rock, Sonisphere, hur många kryssningar som helst... uppenbart går det att tjäna pengar på just hårdrockaren. Metal Town har vuxit sig stark de senaste fem åren, och Aftonbladet startar en egen bilaga med hårdrock som tema. Kul för oss som gillar genren, men hur länge orkar publiken springa på så många event?

Jag tror att vi kommer att få se en finmaskigare uppdelning under de kommande fem åren. Det blir smalare och mer inriktade festivaler där vi får se "black metal", "death metal" och liknande som gemensamma nämnare för evenemangen.

Den svenska retrorocken
Javisst, det finns flera band som vittnar om att den svenska retrorocken har vuxit sig stark de senaste fem åren. Utländska artister som hyllar utsvängda jeans och 70-talssoundet spelar gärna i vårt avlånga land, och band som GRAVEYARD, IMPERIAL STATE ELECTRIC och BOMBUS firar stora framgångar. Mode brukar ju gå i cykler, så ock musik tycks det... men vad händer nu? Jag vågar mig på en gissning som säger att enbart de riktigt högkvalitativa banden kommer att fortsätta med framgång, och att nästa "mode" som återkommer är lite skitigare rock med influensser av grungens ljudbild och låtbyggnad!

Jubileumsspelningar
De senaste fem år har tendensen att fira egna jubileum växt starkare. Band framför hela alster, eller ordnar fest med gästartister. Kanske är det för att nå ut i den ökande mängden spelningar och festivaler, för att sticka ut och locka mer - men ibland känns det ju mest krystat. Konceptet är nog ändå här för att stanna.

Jag tror att vi kommer att se fler jubileum och specialset i konserter, med möjlighet till "meet and greet" och andra VIP-aktiviteter. De följs väl dessutom av det obligatoriska DVD-släppet...

Hjältarnas bortgång
Givetvis har rockstjärnorna försvunnit under alla tider, men de senaste åren har några av giganterna för alltid plockat ner skylten. Ronnie James Dio och Gary Moore är väl de som betytt mest för hårdrocken av dessa, och som jag personligen kommer att sakna i vardagslivet, men mest väcker det ju frågan om hur länge det "gamla gardet" lever. Det finns många hjältar som börjar bli till åren, och tyvärr är det nog så att de kommande fem åren försvinner några legendarer till.

Utom OZZY OSBOURNE då. Jag är övertygad om att han har dött för länge sen, men att hans osaliga ande lever vidare för att hemsöka scener världen över!

Till sist - spåkulan!
Att ge sig på att gissa vad som händer i framtiden är ju givetvis att ställa sig inför arkebusering. Det är svårt för att inte säga omöjligt att gissa, men vem minns en fegis? Med risk för att behöva låsas in på närmaste vårdinrättning tänker jag ändå våga mig på ett antal förutsägelser.

Låt oss stämma träff om fem år till och se vilka av dessa påståenden som slog in...
1. SEPULTURA återförenas inte med bröderna CAVALERA nu heller. Det pratas och pratas men inget händer...
2. ...men OZZY OSBOURNE återgår till sin trotjänare ZAKK WYLDE.
3. WHITESNAKE lägger ner. Äntligen, så slipper vi se en ikon åka världen runt och förnedra sig när rösten inte längre håller!
4. NICKE ANDERSSON startar ännu ett nytt projekt som fullkomligt dominerar.
5. OPETH återgår på uppföljaren till "Heritage" till sitt sound med growl och progressiv dödsmetall.
6. AT THE GATES, SOUNDGARDEN och BLACK SABBATH släpper nytt!
7. IRON MAIDEN uppger att de slutar spela in nya skivor. De fortsätter att spela live ändå, och betar av alla skivor de någonsin gjort.
8. WeRock gnuggar på och fortsätter vara den mest läsvärda siten i internetrymden....

/ Robert Gustafsson






Lmna en kommentar till artikeln:
(Kommentarer som anses sttande, innehller personangrepp, reklam eller p annat stt inte fljer vra riktlinjer kommer att plockas bort.)




Namn: Fredrik | Datum: 2011-11-15 23:19:52

Blir spännande om fem år och se:)

Att black sabbath släpper nytt, behöver du ju inte
spå, det är ju redan uttalat från dem att de ska göra
det! Frågan är väl bara hur det låter!
Namn: Robert | Datum: 2011-11-16 06:04:44

Fredrik -> Så sant. Och fast det låter som en dåres försvarstal så kan jag berätta att de orden och denna krönikan skrevs långt innan presskonferensen...
...jag har alltså, kan man säga, en tredjedels rätt på punkt 6! :)
Namn: Charlotte | Datum: 2011-11-16 15:53:02

Kul läsning spådamen :) Min enda reflektion blir: varför lovsjunga satan? Det är en gren av metal jag aldrig fattat, men så är jag ju rätt så gammal o trisst också.
Namn: BiblioteKarin | Datum: 2011-11-16 20:41:09

Det finns väl två, allra minst, bevekelsegrunder för att Satan hyllas inom hårdrocken. Antingen står banden för en religiös satanistism eller så, vilket torde vara vanligare, används "Satan" som symbol för motståndet mot den kristna religionen. Och det är i det sista avseendet som det hela kan bli intressant.

Till startsida »