Skriven av: Kitty Rossander Lst: 2460 ggr. Kommenterad: 0 ggr.


Författare: Dave Thompson
Boktitel
: Welcome To My Nightmare. Sagan om Alice Cooper.
Utgåva: 2012
Förlag
: Kalla Kulor


Jag är fascinerad av ALICE COOPER men inser väldigt snart efter att ha börjat läsa denna att min kunskap är mycket begränsad. Jag har skrålat med högt och glatt i Poison och jag såg faktiskt mannen live i somras. Då var jag tveksam, jag undrade hur mycket av den skräckrock som jag hört talas om som gubben skulle ha med i showen. Det var väldigt mycket och jag var imponerad. Men där tog kunskapen om ALICE COOPER slut.

Visste jag att namnet ALICE COOPER till att börja med syftade på ett helt band? Nej. Visste jag att bandet var från Detroit? Nej. Visste jag att de började under namnet THE NAZZ i slutet på 60-talet? Nej, jag hade ingen aning. Att de blev mer eller mindre upptäckta av FRANK ZAPPA? inte den blekaste.

Därför hade denna bok kunnat vara exakt vad jag behövde. Historien om ALICE COOPER, bandet och mannen, från början till slut. Tyvärr blev det inte så. I inledningen berättar Dave hur han kommer att dela upp det. ALICE COOPER syftar på bandet, Alice på personen (som från början hette Vincent). Redan efter ett par sidor upplever jag att han bryter mot detta. Sedan är det alltid svårt att veta om det beror på ursprungstexten eller översättningen, men jag fortsätter mig att störa mig på oklarheterna i personsyftningar boken igenom.

Ett annat minus för mig är det ständiga rabblandet. Det är personer, band, platser, skivor, låtar om och om igen, sida upp och sida ner. Jag känner inte igen mycket av det och blir bara uttråkad. Kanske hade det varit annorlunda om jag hade haft bättre kännedom om musiken under denna tid eller om bandet, men nu är det bara irriterande.

Mellan rabblandet finns det en historia också, om hur Vince träffade de andra killarna, bildade band, åkte till L.A., blev upptäckta av FRANK ZAPPA och slog igenom. Och började dricka för mycket och splittrades. Hur ALICE COOPER (bandet) blev ALICE COOPER (soloartisten). Och så vidare. Jag fångas dock aldrig. Tyvärr. Jag hoppades att denna bok skulle ge mig mer bakgrund, mer kött på benen så att säga, innan jag ser honom live igen. Storyn mellan uppräkningarna känns opersonlig. Det är bara uppradande av fakta blandat med klipp från intervjuer och det räcker inte för mig.

Det jag fått veta i denna bok är dock existensen av en annan bok. Den heter “ALICE COOPER, Golf Monster” och medan denna bok handlar om den liv Vincent och hans polare skapade så handlar golfmonstret om livet innan ALICE COOPER. Den är dessutom skriven av Cooper själv och den är jag lite intresserad av, jag inbillar mig att den kanske är lite mer personlig.

Kanske är denna bok mer för hardcore fansen, eller de som har stort intresse av band med sin storhetstid under 70-talet? Jag faller inte i någon av de kategorierna och för mig var denna bok tyvärr inte rätt.

Faktum var att den del av boken som intresserade mig mest var partiet med bilder. Mitt i boken sitter det, en bunt, placerat utan kontext. Inte helt lyckat. Då jag är konsertfotograf själv fann jag det intressant att se livebilder från denna tid. En bild säger mer än tusen ord? Kanske, i alla fall för mig i denna bok.

Kitty Rossander






Lmna en kommentar till artikeln:
(Kommentarer som anses sttande, innehller personangrepp, reklam eller p annat stt inte fljer vra riktlinjer kommer att plockas bort.)





Till startsida »