Skriven av: Werock Läst: 2900 ggr. Kommenterad: 4 ggr.


2012. Ett Är dÄ skribenterna i sedvanlig ordning har lyssnat, recenserat, funderat och haft aningar om vilka skivor som skulle kunna komma ifrÄga för ÄrsbÀstalistan. Nu Àr denna bitterljuva vÄnda över för denna gÄngen. Nedan har ni 8 skribenters personliga ÄrsbÀstalistor. Mycket nöje!

Martin Bensch

10. ”Betray Your Own Kind” – CHINE
Helsingborgsbördiga CHINE uppar anten maximalt pĂ„ senaste slĂ€ppet. Det Ă€r rĂ€tt mycket som Ă€r förbĂ€ttrat frĂ„n debuten ”Repulsive Sonatas”: lĂ„tarnas verkshöjd Ă€r vĂ€sentligt höjd, produktionen Ă€r fet och mĂ€ktig. SpelmĂ€ssigt imponerar bandet storligen – mest dock trummisen Jesper Sunnhagen som stĂ„r för en oerhört imponerande insats – och Fredrik Andersson gastar med en övertygelse som skiner igenom. BĂ€st i Helsingborg just nu – inget snack.

9. ”RIITIIR” – ENSLAVED
Norrbaggarna i ENSLAVED har i Ärets album lyckats komponera ett album som inte bara har fÄtt mig att faktiskt bli genuint intresserad av bandets musik, utan ocksÄ lyckats smida ett mÀktigt epos dÀr spretiga delar vÀvs ihop till en stringent högkvalitativ enhet. Oerhört imponerande.

8. ”Portal Of I” – NE OBLIVISCARIS
Att just ”Portal Of I” ligger pĂ„ plats 8 sĂ€ger en del om vilket sjukt bra musikĂ„r 2012 har varit. Australiensarna levererar ett lika magiskt som mastodontliknande album. Alla progdĂ„rar jag kĂ€nner sjĂ€lvantĂ€nde spontant vid de första lyssningarna – och det med rĂ€tta dĂ„ det i alla fall inom denna nisch i metalvĂ€rlden inte har kommit nĂ„got bĂ€ttre album i Ă„r, ja kanske pĂ„ flera Ă„r om jag tĂ€nker efter.

7. ”A Frail Becoming” – DAYLIGHT DIES
En oerhört mörk och vacker platta. Precis nÀr svÀrtan hotar att stÀnga ner synsystemet har bandet dock den goda smaken att slÀnga in nÄgra ljusfragment för att rÀdda oss undan undergÄngen. Ingen skiva kommer i Är nÀrmre bedriften att sÀtta toner och text till fullstÀndig melankoli i min bok.

6. ”The Devil’s Resolve” – BARREN EARTH
Redan nÀr jag hörde skivan för första gÄngen visste jag att den med stor sannolikhet skulle knipa en plats pÄ ÄrsbÀstalistan. BARREN EARTH gör mig inte besviken dÄ man fortsÀtter vandra den utsökt melodiskt melankoliska vÀg man började vandra redan pÄ debuten. Det Àr oerhört vackert, skirt och imponerande.

5. ”The Weight Of Oceans” – IN MOURNING
En triumf till skiva. Det finns försvinnande fĂ„ spĂ„r pĂ„ ”The Weight Of Oceans” som jag tycker inte hĂ„ller absolut vĂ€rldsklass. FrĂ„n inledande Colossus, som för övrigt har Ă„rets bĂ€sta refrĂ€ng, hĂ„ller bandet mig intresserad, engagerad och i lĂ„nga stunder hĂ€nförd.

4. ”Reign Supreme” – DYING FETUS
Tajtheten Ă€r som gaffatejp, öset pĂ„tagligt nĂ€r DYING FETUS levererar sin bĂ€sta skiva till dags datum. Jag Ă€r oerhört imponerad att bandet utan att kompromissa ett uns med brutaliteten lyckats fĂ„ till en sĂ„ pass varierad skiva som ”Reign Supreme” faktiskt Ă€r. NĂ€r det gĂ„r undan Ă€r det som att bli överkörd, men bandet har utvecklat en fin egenskap i att koppla pĂ„ ett sanslöst svĂ€ng bitvis. Titeln Ă€r, fortfarande, helt befogad.

3. ”The Parallax II: Future Sequence – BETWEEN THE BURIED AND ME
Inga höjda ögonbryn pĂ„ detta misstĂ€nker jag. Jag har lĂ€nge hĂ„llit BTBAM som ett synnerligen intressant band som utmanar med sin musik Ă„ det grövsta. De gör mig inte besviken med fortsĂ€ttningen pĂ„ ”The Parallax: The Hypersleep Dialogues” dĂ€r de har tagit i sĂ„ att de nĂ€stan spricker. Det Ă€r med andra ord precis lika bra och storslaget som vanligt.

2. ”Internal Affairs” – THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA
Skulle ni i början av 2012 sagt att jag pÄ topp tre skulle ha en relativt sett mjuk classic rockskiva nÀr Äret skulle summeras skulle jag nog ha skrattat. Men det Àr omöjligt att bortse frÄn den otroliga förtrÀffligheten som demonstreras i lÄt efter lÄt pÄ skivan. SvÀnget Àr sÄ brutalt förföriskt, sÄngen frÄn Björn Strid alltför imponerande och lÄtarna sÄ geniala i all sin enkelhet att jag inte kan göra nÄgot annat Àn att premiera skivan med en hög placering pÄ ÄrsbÀstalistan.

1. ”Vanitas” – ANAAL NATHRAKH
Ohotad etta sedan första genomlyssningen. ANAAL NATHRAKH lĂ€xar upp sĂ„ mĂ„nga band att det Ă€r skrattretande. De gör det med en överlĂ€gsen förmĂ„ga att skriva lĂ„tar som innefattar hĂ€nsynslös brutalitet parad med en paketering som gör musikens innefattande vĂ„ld oerhört lĂ€ttillgĂ€ngligt. Dave Hunt utmanar bĂ„de sig sjĂ€lv och oss som lyssnare med Ă„rets i sĂ€rklass mest imponerande och oroande sĂ„nginsats. NĂ€r ANAAL NATHRAKH Ă€r sĂ„ bra som pĂ„ ”Vanitas” dĂ„ Ă€r de oslagbara.

Robert Gustafsson

10. "The Threnody Of Triumph"- WINTERFYLLETH
Episkt vackert anslag, och denna gÄng har bandet lyckats med bedriften att vara bÄde mer direkta och hÄllbara i sina lÄtbyggen. Skivan sÀtter sig relativt fort men vÀxer sig ÀndÄ starkare med tiden pÄ ett imponerande sÀtt, och till slut hÄller denna naturromantiska historia som Ärets starkaste black metal-giv. SÄ bra Àr den.

9. "Sentenced To Life" - BLACK BREATH
Vilket riffparty! Saken Ă€r biff, ska du bara ha en dödsmetallplatta frĂ„n 2012 sĂ„ Ă€r det denna. JĂ€nkarna klarar av att inte bara kopiera det klassiska upplĂ€gget frĂ„n Stockholmsdödsen, utan Ă€ven injicera hela konceptet med en doft av nyöppnad grav och sĂ„ starka lĂ„tar att det hela kĂ€nns lĂ€skigt frĂ€scht. Årets pĂ„litligaste trĂ€ningskamrat?

8. "Rise, Vulcan Spectre" - NEKROMANTHEON
För min del kom denna norska trio frÄn i stort sett ingenstans och slog ner som en bomb. Detta Àr deras andra giv, och man fÄr stolt arvet frÄn akter som tidigare SEPULTURA och SLAYER vidare pÄ ett alldels ypperligt sÀtt. TitellÄten kan dessutom innehÄlla Ärets bÀsta allsÄngsstrof, som skapad att vrÄla med i frÄn ett scengolv medan nÀven Àr höjd i luften!

7. "RIITIIR" - ENSLAVED
Veteranerna ENSLAVED klarar det sÄ fÄ andra mÀktar med: att fÄ sin spretiga konstruktion med allehanda vinklar, vrÄr och vÀndningar att vÀvas samman till en helhet. "RIITIIR" Àr en sÄn dÀr skiva som gör mig svÄrt imponerad, dÄ den visar ett band som Àr i fullstÀndig kontroll över sin kreativitet och sitt skapande, men samtidigt Àr nyfikna och hungriga. Resultatet blir vÀldigt vÀldigt bra...

6. "L'Enfant Sauvage" - GOJIRA
GOJIRAs förmÄga till lÄtskrivande förundrar mig. Det hörs direkt att det Àr just GOJIRA som spelar - kanske till följd av det stundtals maskinella, industriella soundet och sÀttet att nÀrma sig musiken - och man har en nÀrmast unik röst inom hela metalscenen, men ÀndÄ Àr det just lÄtarnas kvalitet som Àr bandets absoluta styrka. Finns det nÄgon nackdel med den hÀr skivan sÄ skulle det vÀl vara att det inte vÀxer frÄn den höga platÄ den etablerar sig pÄ vid de första varven man lyssnar pÄ den.

5. "Les Voyages De L’Âme" - ALCEST
Shoegazing? Black Metal? Pop? Ingen aning, men detta Àr riktigt bra. Skivan kom tidigt pÄ Äret, sÄ den har fÄtt riktigt med speltid. Det har den förtjÀnat!

4. "Yellow & Green" - BARONESS
Tredje given Àr en dubbelskiva, och jag Àr lite kluven till det. Dels ger det ju fantastiskt mycket musik att upptÀcka (och hÀr finns mycket gömda vinklar och vrÄr att undersöka med tiden), men samtidigt tror jag inte skivan som helhet hade förlorat pÄ att slÀppa nÄgot av de svagare spÄren. Med det sagt, bandets inriktning mot mindre metal och mer rock Àr helt rÀtt!

3. "Lights Out" - GRAVEYARD
Till syvende och sist kom kampen om den bÀsta rock'n'roll-skivan detta Är att handla om GRAVEYARD "Lights Out" och WITCHCRAFT "Legend". Det hÀr Àr vinnaren. Kanske inte med samma magiska lyster som föregÄngaren "Hisingen Blues", men vilka toppar den hÀr skivan har! Den lite mörkare, skitigare och mer suggestiva framtoningen gör att skivan tar lite mer tid att ta till sig, men det Àr en resa vÀl vÀrd att göra.

2. "Cognitive" - SOEN
ÅH! Det Ă€r sĂ„ hĂ€rligt att höra trummisen Martin Lopez (ex OPETH) tillbaka inom musikscenen igen, hans lite jazziga spel lyfter detta Ă€nnu en extra nivĂ„. Som om det skulle behövas, det hela Ă€r nĂ€mligen ramstarkt frĂ„n början, och sĂ„vĂ€l framförande som lĂ„tar och produktion Ă€r pĂ„ topp. Årets svenska debut!

1. "Portal Of I" - NE OBLIVISCARIS
Det var kollega Martin Bensch som fÀste min uppmÀrksamhet pÄ debuten frÄn down under. Den satte sig hyggligt bra relativt fort, men sen dess har den hÀr kolossen bara fortsatt att vÀxa... och vÀxa...och vÀxa. Med tiden har det blivit allt tydligare att det Àr den hÀr skivan som jag förknippar med 2012, och i slutÀnden tycker jag att det Àr ett ganska lÀtt val som Ärets bÀsta skiva. Som debut betraktat Àr det kanske Àn vassare att lyckas leverera sÄ fullstÀndigt knÀckande, och jag ser verkligen fram mot att fÄ följa bandets karriÀr framöver. Som parentes kan nÀmnas att Forget Not antagligen Àr Ärets bÀsta lÄt dÀrtill, runt 14 minuter magi!

BiblioteKarin 

10. "Dark Roots Of Earth" - TESTAMENT
Med en halv topplatta tar sig thrash metal-veteranerna med nöd och nÀppe in pÄ Topp tio-listan. Genom ett antal finfina lÄtar i bÀsta upprorsstil visar TESTAMENT att de fortfarande kan, men som helhet Àr Ärets album inte i nivÄ med t ex föregÄngaren "The Formation of Damnation". Hit men inte lÀngre nÄr "Dark Roots Of Earth".

9. "Your God Will Bleed" - HELLISH OUTCAST
Listan fortsÀtter med ett stycke norsk metal (fler kommer!) och faktiskt med en debut. "Your God Will Bleed" bygger vidare pÄ god norsk black metal-tradition, och med sitt eget signum. HELLISH OUTCAST frontas av en av Norges för nÀrvarande bÀsta röster, nÀmligen TorbjÞrn "Thebon" Schei som till vardags Äterfinns bakom mikrofonen i KEEP OF KALESSIN, och detta lyfter albumet frÄn bra till toppklass.

8. "Naught" - STOLEN BABIES
Amerikanska STOLEN BABIES med sin kombinerade dark cabaret/avant garde-metal, slĂ€ppte i Ă„r Ă€ntligen uppföljaren till 2006 Ă„rs debut "There Be Squabbles Ahead".  Annorlunda ljudbild, "cirkusmetal" har jag benĂ€mnt det nĂ„gon gĂ„ng, men ack sĂ„ aggressivt  och bra. Njut av egensinnigheten i STOLEN BABIES "Naught".

7. "Empire Of Light" - DEVIL SOLD HIS SOUL
Ingen topplista utan nÄgon form av hard core, kanske benÀmningen post- sÄdan Àr mest adekvat i detta fall. MÄ vara som det vill med det, DEVIL SOLD HIS SOUL slet hjÀrtat ur bröstet pÄ mig med kÀnslan i sitt förra album, och det blir inte sÀmre i Ärets platta. Lyssna till "Empire Of Light" och bered dig pÄ en kÀnslostorm nÀr britterna lÀgger sitt skÄlpund krut i ilskans och kÀrlekens vÀgskÄl.

6. "Rise, Vulcan Spectre" - NEKROMANTHEON
NorrmĂ€nnen nr 2 pĂ„ listan Ă€r en nĂ€stan-debut, första albumet pĂ„ skivbolag för NEKROMANTHEON. Deras skivbolag Indie Recordings har gjort det ena strĂ„lande kontrakterandet efter det andra under Ă„ret och inte minst dĂ„ nĂ€r de fick slĂ€ppa plattan  "Rise, Vulcan Spectre" med detta band. Jag vet att jag inte Ă€r unik med att idag hyllar bandets old school-thrash, och detta Ă€r verkligen, verkligen bra.

5. "L'Enfant Sauvage" - GOJIRA
Stilfullt med djupt engagemang. Denna gÄng Àr fransmÀnnen mer personliga och nÄgot mindre upptagna av samhÀlls- och miljöfrÄgorna. Musiken Àr dock minst lika intressant som pÄ tidigare plattor. En skiva som kommer finnas med lÀnge, lÀnge.

4. "The Scarred People" - TIAMAT
Det Ă€r inte lĂ€ngre black metal, det Ă€r heller knappast inte heller  goth, men det Ă€r ta mig tusan lika bra eller bĂ€ttre Ă€n TIAMAT i de tidiga dagarna. Inledningsvis blev jag besviken över att storslagenheten som var förra albumet "Amanethes" signum, bytts ut mot mer smĂ„skalig, nĂ€ra och intim samvaro. Mastermind Johan Edlund Ă€r en fantastisk lĂ„tskrivare med en strupe av guld. Jag bugar.

3. "Hellhaven" - HELLHAVEN
En debut pÄ bronsplats i Ärslistan?? Nja, inte en debut för mig egentligen, dÄ jag ser detta som en fortsÀttning pÄ den utveckling sÄngaren Ole Alexander Myrholt inlett för flera Är sedan, om Àn i en ny konstellation. ErkÀnnes att jag först hade svÄrt för denna senaste svÀngningen mot mer lÀttsam musik, men sedan dess har beroendet av plattan bara fördjupats. Hoppas att detta Àr en konstellation som hÄller, och att vi fÄr mer frÄn HELLHAVEN framöver.

2. "Black Waltz" - AVATAR
Efter debuten "Thoughts of No Tomorrow" 2006 vann AVATAR mitt intresse. De tvÄ följande albumen gav mig egentligen inget som inte fanns, ofta ocksÄ i bÀttre versioner, i en mÀngd andra band inom den melodiska dödsmetall-skolan. Med "Black Waltz" tog bandet ett steg i en delvis annan riktning - och landade i en alldeles egen och för sin musik perfekt skapelse. Detta Àr eget, inbjudande, mörkt och omskakande. AVATAR har pÄnyttfötts.

1. "Riitiir" - ENSLAVED
"De gjorde det igen". NÄgonstans ville jag nÀstan att det skulle bli nÄgot annat band som knep förstaplatsen, ENSLAVED Àr sÄ musikaliskt helgjutna, nÀstan perfektionistiska i allt vad de gör. Men det Àr bara att böja sig. "Riitiir" Àr en fantastisk platta, frÄn början till slut, och det Àr bara att gratulera norrmÀnnen att med sin progressiva extreme metal Àn en gÄng ha gett oss ett album med musik av guldkaliber.

Henrik Nygren

10. “Global Flatline” – ABORTED

Ångestladdad zombiehistoria dĂ€r det varierade lĂ„tmaterialet inte hamnar i skuggan av teknisk spelskicklighet. En ren uppvisning i death metal. 

9. ”Internal Affairs” – THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA

SvĂ€ngig rock som lyfter till oanade höjder tack vare ett starkt melodiorienterat lĂ„tmaterial men framförallt starka vokala prestationer av SOILWORKS frontman Björn ”Speed” Stridh.

8. ”Dead End Kings” – KATATONIA

Jag var nog lite vĂ€l ivrig nĂ€r jag betygsatte KATATONIAs senaste giv. Än en gĂ„ng löjligt starkt lĂ„tmaterial, men nĂ€r skivan vĂ€l lagt sig hade Ă€ven betyget sjunkit en aning.

7. ”Vanitas” – ANAAL NATHRAKH

Kaos och mörker i en hybrid varvas med domedagsklingande toner och skrik som ej Àr av denna vÀrld. Högkvalitativ black metal som förmedlar en distinkt kÀnsla av genuitet och total hÀngivenhet.

6. ”Lost In The New Real” – ARJEN ANTHONY LUCASSEN

Progressiv rock kryddad med sÄvÀl sjuttiotalsdoftande hÄrdrock som mer moderna metalorienterad tongÄngar. Arjen bjuder Àn en gÄng pÄ en fantasieggande musikalisk resa.

5. ”Betray Your Own Kind” – CHINE

Helsingborgs utan tvekan mest intressanta musikaliska akt just nu. En produktion som Àr en ren fröjd för örat kombinerat med ett genomarbetat och starkt lÄtmaterial som vÀxer alltmer eftersom.

4. ”Urd” – BORKNAGAR

Med ICS Vortex tillbaka i fÄllan uppvisar BORKNAGAR en nytÀndning som heter duga. Progressiv black metal med fornnordiska undertoner som klÄr det mesta i sin vÀg.

3. ”Immersion” – WORDS OF FAREWELL

Grymt stark debut frÄn denna tyska sextett. Melodisk death metal som genialiskt kombinerar intressanta lÄtar med melankoli och minnesvÀrda riffkaskader. Detta Àr en platta som har gÄtt varm hela Äret och dÀr jag i efterhand insett att det borde ha utdelats ett högre betyg.

2. ”Rise Of The Phoenix” – BEFORE THE DAWN

En ny bekantskap som fick undertecknad att utföra ett mindre glÀdjeskutt. Melodisk death metal i en klass för sig. Behöver jag sÀga att de kommer frÄn Finland.

1. ”The Weight Of Oceans” – IN MOURNING

Med en perfekt symbios av riff frÄn den djupaste avgrund till sÄpass vackra melodier att de skulle kunna smÀlta ett hjÀrta av sten, skapar IN MOURNING ett lÄtmaterial som Àr svÄrslaget men framförallt omöjligt att tröttna pÄ. Det Àr kontrasterna som gör den sÄ stortartad och sÄledes Àven till Ärets skiva.

Janne Sandstén

10. ”Dead End Kings” - KATATONIA

Årets helt klart bĂ€sta melankoli, en sansad skiva med mycket atmosfĂ€r som passar utmĂ€rkt i vintermörkret.

9. ”A Eulogy For The Damned” - ORANGE GOBLIN

Ett band som verkligen lyckas leverera stoner rock pÄ ett strÄlande sÀtt, plattan Àr en riktig julklapp nÀr det gÀller melodier och riff, en riktig bikermetalskiva, fylld med rader om kosmiska astronauter och andra onaturliga vÀsen.

8. ”Stalingrad” - ACCEPT

ACCEPT har vÀlsignat oss med en ny pÀrla, ett album som blir en ren riff-fest, fÄr blodet att pumpa och knytnÀvarna i luften, den Àr hÀrligt gruffig och rÄ, en skiva som mÄste finnas hemma hos ett Àkta metalfan.

7. ”In Dreams And Time” - ANCESTORS

ANCESTORS har skapat en episkt platta. Det Àr varmt, det Àr professionellt och det Àr progressivt. "In Dreams And Time" Àr en hÀrligt spretig odyssé, ett album att förlora sig i.

6. ”Lights Out” - GRAVEYARD

FrÄn framsidan till baksidan, har "Lights Out" fyllts med en skvÀtt 70-inspirerade hÄrdrock med uppfriskande skarpa, ogenerat karismatiska lÄtar som ger dig en platta utan jippon.

5. ”L’Enfant Sauvage” - GOJIRA

"L'Enfant Sauvage" Àr fransmÀnnens femte alster, en skiva dÀr alla pusselbitar fallit pÄ plats med deras vilt kreativa briljans. Plattan Àr kÀnslomÀssigt intensiv, fylld med fysiskt krÀvande instrumentering, galopperande rytmer med harmoni, utan att bli en levande stapelvara.

4. ”Yellow & Green” - BARONESS

”Yellow & Green” Ă€r en ny era av BARONESS, dĂ€r den tidigare lite "mer aggressiva utgĂ„ngen" har tonats ner mot ett mer konstnĂ€rligt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Skivan Ă€r som veckans pillerask, dĂ€r vi tar ett gult piller pĂ„ morgonen och ett grönt till kvĂ€llen. Detta Ă€r en nĂ€stan 80 minuter lĂ„ng tripp, dĂ€r BARONESS visar upp sin kĂ€nsla för melodi och sitt oförutsĂ€gbara lĂ„tskrivande med en stor vision för sitt arbete.

3.  â€Les Voyages De L'Âme” - ALCEST

”Les Voyages De L'Âme” innehĂ„ller en underbar kombination av atmosfĂ€riska lager av estetiska vackra melodier och en limbo lounge av svart mörker som tillsammans skapar Ă„rets mest kĂ€nslomĂ€ssiga platta.

2. ”Head Down”- RIVAL SONS

RIVAL SONS Ă€r inte bara en retronostalgiband, lĂ„ngt dĂ€rifrĂ„n. Med sina influenser har det skapat nĂ„got eget och i och med ”Head Down” har bandet utvecklas och gör det med bravur. Med sin genuina rock av konstnĂ€rlig prestation Ă€r plattan ett mĂ„ste i skivhyllan.

1. ”Legend” - WITCHCRAFT

"Legend" Àr som ett rovdjur, full av stolthet, majestÀtisk, mystisk och slug. Som berÀttar en genomtÀnkt historia utan att tappa fokus och hamna utanför. Det Àr vackert, och dynamiken balanserad och melodisk till perfektion, ett album dÀr alla cylindrarna fallit pÄ plats.

Mats Manhammar

10. ”The King of Metal” – BLAZE BAYLEY

Inte nÄgot av karriÀrens bÀsta slÀpp, men Blaze Àr ÀndÄ alltid Blaze.

9. “Voyage of the Damned” – IRON FIRE

Danskarna slÄr till med karriÀrens jÀmnaste skiva och en Martin Steene i högform.

8. ”Stargazer” – BLACK MAJESTY

Old school power metal frÄn Australien som inte gÄr av för hackor.

7. ”The Power Within” – DRAGONFORCE

HÄrdrockens mest hÄnade band slÄr tillbaka med en skiva till brÀdden fylld av trallvÀnliga lÄtar och vansinniga gitarrsolon i överljudshastighet. Unge Marc Hudson lyckas dessutom redan fylla ut ZP Thearts skor.

6. ”Army of the Damned” – LONEWOLF

VÀlspelad fransk power metal med raspig sÄng i bÀsta Chris Boltendahl-stil.

5. ”Ascending to Infinity” – LUCA TURILLI’S RHAPSODY

I stĂ€llet för ett fantastiskt RHAPSODY finns det numera tvĂ„! Om Luca Turilli’s upplaga hĂ„ller samma klass som originalet? Lyssna bara pĂ„ spĂ„ret Tormento e Passione. Enough said.

4. ”Unbreakable” – PRIMAL FEAR

Skivan innehĂ„ller kanske inga nya monsterhits i klass med Nuclear Fire eller Riding the Eagle. I stĂ€llet finns det bl.a. ett spelsuget band, en Ralf Scheepers med bibehĂ„llen stĂ„lröst och en Magnus Karlsson (och nej – det Ă€r inte han frĂ„n BARBADOS) som Ă„terigen visar prov pĂ„ sin fina lĂ„tskrivartalang.

3. ”FrĂ„n Norrland till Helvetets Port” – RAUBTIER

Hulkoff och company kör pĂ„ med Ă€nnu ett högkvalitetsslĂ€pp. Sveriges elit och LĂ„t napalmen regna Ă€r redan sjĂ€lvklara livefavoriter.

2. ”The Hunt” – GRAND MAGUS

Lite mindre doom, lite mer folkmusik och lite fler vikingar, men minst lika tungt och svÀngigt och med minst lika mÄnga medryckande riff som vanligt.

1. ”Carolus Rex” – SABATON

NÀr man inte trodde att SABATON kunde bli pampigare slÄr de till med extra allt. Det svenska stormaktsvÀldet borde vara rÀtt uttjatat, men SABATON lyckas hitta en hel del intressanta vinklingar. Skivan finns i tvÄ versioner, men avnjutes bÀst pÄ svenska.

Kitty Rossander

10. ”Tragic Idol” – PARADISE LOST
Jag gillar “Draconian Times” men sedan har jag tappat bort PARADISE LOST. “Tragic Idol” blev en nytĂ€ndning för vĂ„r relation. Det Ă€r ett skönt mörker och lagom doom för nĂ„n som jag, som egentligen föredrar power.

9. ”Death Is Certain, Life Is Not” – SPARZANZA
Årets partyskiva trots den deprimerande titeln? Ja, kanske. Enkelt, rakt pĂ„ sak och helt enkelt jĂ€vligt skönt! För alla som tycker MUSTASCH och CORRODED inte riktigt rĂ€cker till, hĂ€r finns det godbitar att hĂ€mta!

8. ”BevĂ€pna dig med vingar” – THÅSTRÖM
Jag var pĂ„ vĂ€g att lĂ€mna THÅSTRÖM utanför listan men en enda lyssning Ă€ndrade allt. Det hĂ€r Ă€r en skiva som ska avnjutas i lugn och ro, utan störande element. Ingen lĂ„t Ă€r den andra lik och jag finner mig tĂ€nka att THÅSTRÖM Ă€r ett geni!

7. ”The Scarred People” – TIAMAT
Det Ă€r inte lĂ€tt att följa upp mĂ€sterverket “Amanethes” och jag hade ruggigt höga förvĂ€ntningar pĂ„ TIAMATs nya. Vid premiĂ€rlyssningen av titelspĂ„ret var jag mycket skeptisk men nĂ€r första refrĂ€ngen kom var jag övertygad. Det Ă€r ingen “Amanethes” men TIAMAT gör mig trots det inte besviken.

6. ”The Power Within” – DRAGONFORCE
“The Power Within” Ă€r första skivan med Marc Hudson vid mikrofonen. Han levererar med besked (pĂ„ skivan iaf...) och jag Ă€r nöjd. Skivan Ă€r ett klassiskt DRAGONFORCE-album med gitarronani i kvadrat, men ocksĂ„ med en gnutta nyheter, som ett akustiskt spĂ„r.

5. "Requiem For The Indifferent" – EPICA
NÀr jag recenserade albumet i vÄras gav jag 9/10. SÄ hÀr vid Ärsbokslutet Àr jag lite skeptiskt till betyget. Det Àr en mycket bra skiva men den försvann vÀldigt snabbt i mÀngden. Det Àr dock fortfarande ett vÀldigt bra album dÀr EPICA gör det EPICA gör bÀst, och dessutom har det Ärets snyggaste omslag!

4. ”Les Voyages De L’Âme” – ALCEST
Jag har inte den blekaste aning om vad detta Àr för genre men det Àr... mysigt. Ja, jag kan nog inte komma pÄ ett annat ord. Fransoserna har gjort Ärets mysigaste metalplatta, kort och gott.

3. ”Head Down” – RIVAL SONS
Hela Äret har jag dissat RIVAL SONS men under hösten fick jag Àntligen rÀtt nycklar för att kunna lyssna pÄ och uppskatta denna skiva. FrÄn suggestiva Animal till vackra Jordan har RIVAL SONS totalt vunnit över mig. Och dÄ ska ni veta att jag varken gillar blues eller 70-tal!

2. ”Dead End Kings” – KATATONIA
KATATONIA Ă€r ett sĂ„nt band som jag stĂ€ndigt glömmer bort fast jag egentligen tycker att de Ă€r vĂ€ldigt bra. SĂ„ mĂ„nga band, sĂ„ lite tid. “Dead End Kings” lĂ€t mig dock inte ignorera den. Den letade sig in djupt redan vid första lyssningen och blir bara bĂ€ttre och bĂ€ttre. En vĂ€l sammanhĂ„llen och rakt igenom vacker skiva.

1. ”Handwritten” – THE GASLIGHT ANTHEM
Jag vet, det Ă€r inte sĂ„ hĂ„rt. Men det Ă€r rock och det Ă€r helt underbart bra! “Handwritten” Ă€r nog den under Ă„ret slĂ€ppta skiva som jag lyssnat mest pĂ„. Jag Ă€lskar THE GLASLIGHT ANTHEM och blev vĂ€ldigt glad nĂ€r nya skivan levde upp till förvĂ€ntningarna. Det Ă€r lite skitigare, hĂ„rdare och skĂ€ggigare Ă€n sist och jag tycks inte kunna fĂ„ nog.

Fredrik Sandberg

10. "Torture" - CANNIBAL CORPSE

Även om veteranerna i CANNIBAL CORPSE Ă€r bra pĂ„ att uppröra, har de mer i sin arsenal Ă€n bara förmĂ„gan att  bli totalförbjudna i diverse lĂ€nder. "Torture", till exempel, Ă€r ett prima exempel pĂ„ hur tonsatt stryk lĂ„ter nĂ€r det lĂ„ter som bĂ€st. Skoningslöst, hĂ„rt och mörkt, och varierat nog för att hĂ„lla i lĂ€ngden. Demented Aggression Ă€r Ă„rets kanske tokigaste mangel, och Scourge Of Iron kanske Ă„rets tyngsta blytacka.

9. "Pop War" - IMPERIAL STATE ELECTRIC

Jag har sagt det förut, och jag sĂ€ger det igen: den dĂ€r jĂ€vla Nicke Andersson! Karln Ă€r sĂ„ begĂ„vad att det nĂ€stan Ă€r Ă€ckligt, och givetvis Ă€r andra slĂ€ppet frĂ„n hans IMPERIAL STATE ELECTRIC, "Pop War", fullproppad med spĂ„r som pĂ„ ytan kanske ter sig som charmiga bagateller, men som vid nĂ€rmare granskning rymmer ymniga mĂ€ngder musikalisk genialitet. Årets mesta/bĂ€sta sommarplatta?

8. "Failed States" - PROPAGANDHI

Det enda som övertrĂ€ffar PROPAGANDHIs intelligenta kreativitet och musikaliska driv, Ă€r vĂ€l möjligen det glödande sociala engagemang som lyser igenom i texterna. De energiska kanadensiska veteranerna klubbar oss först vimmelkantiga med tvĂ„taktsdrivet patos, för att sedan varsamt ta hand om oss med sprött vackra arrangemang, och det Ă€r följaktligen ingen risk att man tröttnar pĂ„ "Failed States" vare sig i första eller andra taget.

7. "Dead End Kings" - KATATONIA

Kanske inte en platta för alla dagar och alla humör, men nÀr man Àr i behov av ett stycke outsÀgligt vacker, sorgsen melankoli, finns det bland Ärets utgÄvor ingen platta som slÄr "Dead End Kings". Det Àr inte utan att man blir lite andaktsfull nÀr man lyssnar pÄ svenskarnas sublimt eleganta sjÀlamörker.

6. "Head Down" - RIVAL SONS

NÀr jag först mÀtte "Head Down" mot den guldklimp som Kalifornien-sönernas förra alster "Pressure & Time" utgör, var det lite som att... tja, mÀta mig mot John Holmes. Vid gedigen lyssning upptÀckte jag dock att RIVAL SONS förflyttning frÄn LED ZEPPELIN nÀrmare THE DOORS inte alls Àr oÀven. Det svÀnger, suger, charmar och förför, och Àr utan tvekan en platta som vÀxer med tiden. Tematiskt riktiga analogier för det fÄr ni hitta pÄ sjÀlva - den hÀr siten har trots allt ingen ÄldersgrÀns...

5. "Illusions Of Grandeur" - EVOCATION

Om Björler-bröderna inte varit fullt upptagna med sitt sandlÄdekrig med Peter Dolving, hade de kanske kunnat skriva nÄgot i stil med "Illusions Of Grandeur". Med ena benet pÄ en plattform av snortight tvÄtaktsdöds å la AT THE GATES och det andra pÄ en av AMON AMARTH-minnande mollanstruken elegans, levererar nÀmligen BorÄsarna i EVOCATION en av de bÄde mest tydligt 90-talsdaterade och trots det bÀsta samtida dödsplattorna pÄ mycket lÀnge. Fans av "Slaughter Of The Soul" fÄr inte missa detta!

4. "Second Assault" - HORISONT

PĂ„ förhand kĂ€ndes det nĂ€stan givet att GRAVEYARD och deras "Lights Out" skulle knipa förstaplatsen i kategorin "Årets Retro". Nu ville dock HORISONT annat, och det med sĂ„dant eftertryck och sĂ„dan bravur att deras "Second Assault" trillar in pĂ„ Ă„rsbĂ€stalistan Ă€nda uppe pĂ„ fjĂ€rde plats. Det Ă€r nervigt, svĂ€ngigt och med en genuin vĂ€rme, och löjligt snygga semiballaden Crusaders Of Death kan vara den bĂ€sta lĂ„t SCORPIONS aldrig skrev pĂ„ sjuttiotalet...


3. "L'Enfant Sauvage" - GOJIRA

MESHUGGAHs meckiga exakthet, OPETHs intelligens och skönhet, MORBID ANGELS tyngd och mörker, samt, tja... GOJIRAs alldeles egna personlighet. "L'Enfant Sauvage" Àr utan tvekan en skiva som stÀller vissa krav pÄ lyssnarens uppmÀrksamhet och engagemang, men som ocksÄ rikligen belönar den som tar sig tid. Lika förkrossande tungt som gÄshudsframkallande vackert!


2. "Legend" - WITCHCRAFT

LÄt oss inte Àgna den hÀr texten till att debattera huruvida WITCHCRAFT Àr retro eller inte, en annars populÀr folksport i musikspalterna detta Är. LÄt oss istÀllet konstatera att "Legend" Àr brÀddfylld med vackra melodier och groove-infuserade riff av yppersta rang, samt dÀrtill iklÀdd en oförskÀmt snygg produktion. Det Àr helt enkelt en skiva som har potential att förena BLACK SABBATH-frÀlsta doomrÀvar och osnutna rockhipsters i en gemensam suck av belÄtenhet: detta Àr bra!

1. "Yellow & Green" - BARONESS

I det evolutionÀra race urvalet till en ÄrsbÀstalista utgör, Àr "livslÀngd" onekligen en nyckelfaktor. I det avseende finns det ingen platta frÄn i Är som slÄr BARONESS "Yellow & Green" pÄ fingrarna. Sagda verk Àr nÀrmast oförskÀmt intelligent ihopskruvat, med nyanser inom nyanser, och nya - alltid lika fascinerande - detaljer att upptÀcka för varje genomlyssning. Följaktligen Àr detta den vÀrdiga vinnaren av WeRocks ÄrsbÀstalista 2012! Mina fem vassaste argument, sÄ hÀr pÄ rak arm? March To The Sea, Little Things, Cocainum, Sea Lungs, Eula, Board Up The House och Foolsong. FörlÄt, var det sju stycken? Jag bryr mig inte; jag Àr upptagen med att lyssna och njuta...






Lämna en kommentar till artikeln:
(Kommentarer som anses stötande, innehćller personangrepp, reklam eller pć annat sätt inte följer vćra riktlinjer kommer att plockas bort.)




Namn: Christofer | Datum: 2012-12-27 15:48:58

NÀhÀ. Ingen som uppskattade
varken Marduk eller Nile
tillrÀckligt i Är för att ha
med dom pÄ sin lista? Skamligt.
;)
Namn: Diamond | Datum: 2012-12-27 17:07:11

Bra listor överlag, Satan vad jag Ă€lskar Ă„rsbĂ€stalistor. Men en sak...VAD FAAN ÄR KREATOR!!!??? HallĂ„!, nĂ„gon?
Namn: BiblioteKarin | Datum: 2012-12-27 17:27:28

Tack för kommentarerna.

För min del hamnar KREATOR i gruppen "strax utanför" ( http://kimkahn.blogspot.se/2012/12/bast-2012-strax-utanfor-topp-10-kreator.html ) och MARDUK likasÄ (fast jag inte hunnit skriva om den pÄ bloggen Àn)

FortsÀtt gÀrna kommentera, och lista gÀrna egna favoriter hÀr. Eller lÀnka till lista pÄ egna bloggen eller liknande.
Namn: Kitty | Datum: 2012-12-27 17:35:00

Jag insÄg nÀr det var dags
att göra listan att det mesta
jag lyssnat pÄ och gillat i
Ă„r var saker som inte var
slÀppta i Är. Det stÀllde
till det en del. Samt ett par
skivor som jag missat helt
pga att det saknats bÄde
promos och pÄ Spotify. Men
men, jag stÄr för min lista
:)

Till startsida »