Skriven av: Tomasz Swiesciak Läst: 2357 ggr. Kommenterad: 0 ggr.


Intervju med AMON AMARTH, 2008-09-04

Lyssnade vikingarna på hårdrock och lät det i så fall som AMON AMARTH? Vad betyder epitetet vikingmetal egentligen? När jag får en pratstund med nordmännen reder vi ut detta samt pratar om serietidningar och gästartister. Det du inte visste om detta Tumbapositionerade band, får du reda på nu.


Foto: www.amonamarth.com

AMON AMARTH är ett band som gått sin egen väg ända sedan de garagerockiga dagarna, då de gick under namnet SCUM; ett namn taget efter en skiva med NAPALM DEATH. 1992 träffade medlemmarna nuvarande sångaren Johan Hegg och bandet transformerades istället till AMON AMARTH; ett namn på ett berg ur Tolkiens sagor. Hur mycket 2008 är AMON AMARTH egentligen, frågar jag och ler småslugt?
– Ja, jag vet inte. Vi har väl alltid kört vårt race. Jag vet inte om det är rätt i tiden eller inte, svarar Olavi (Mikkonen, gitarr) lite smått omtumlad av min provokativa fråga.
– Nu har det under de senaste tre åren blommat upp en del band som kanske inte bara är vikingmetal utan äldre metal. Självklart försämrar detta nu inte vår sits.
– Men jag har aldrig riktigt förstått vad den här termen ”vikingmetal” kommer ifrån. Ok, vi är inget renodlat dödsmetalband men vi är metal rakt igenom musikmässigt. Sen har vi ju texter, omslag och allt annat med vikingatema men rent musikaliskt tycket jag inte vi har något att göra med det. Kunde ingen läsa våra texter skulle man inte tänka oss som ett sådant. Vi har aldrig ändrat oss och om folk idag vill kalla det vikingmetal, metal eller vad det nu ska vara så är det upp till dem. Gitarristen fortsätter:
– Om man hårddrar det; vad är egentligen vikingmusik? Det finns ju ingen idag som kan säga om det fanns något liknande på den tiden och hur det i så fall lät.
– Har ni någonsin funderat på att ta ert tema utanför asamytologin?
– Inte direkt. Mycket av våra texter handlar inte bara om mytologiska sagor. Det finns mycket personliga saker i texterna men vi har valt att omvandla dessa till vikingatiden.
– Vi skulle aldrig kunna skriva en text om ”gore” eller något sådant. Det skulle helt enkelt inte passa oss. Vi har hittat vår lilla hörna och vi ser ingen anledning till att förnya det.

Om Åskguden, Oden och gästinhopp
17 september släpps ”Twillight Of The Thunder God”. En skiva som kan hända skapat lite tumult bland de mest konservativa fansen, inte minst på bandets forum. Något som är nytt på skivan är användandet av gästartister, en idé som Olavi nämner att bandet haft länge men inte valt att göra slag i förrän nu.
– Rent musikaliskt tycker jag inte vi har några jätteöverraskningar. Vi kör på i samma anda som vi alltid gjort. Fast självklart, denna gång har vi försökt att hitta lite nya grejer. Vi har valt att experimentera lite mer och använder oss av riff som vi kanske inte hade gjort för några år sedan. Vissa grejer är lite hårdare och andra lutar lite mer åt traditionell hårdrock. Största skillnaden är att vi valt att använda oss av gäster på skivan.
Det är inga mindre än Roope Latvala från CHILDREN OF BODOM, Sveriges okrönte dödsvrålare LG Petrov (ENTOMBED) och APOCALYPTICA som fått äran att förgylla Tumbabandets nya alster.
– Jag tycker det blir lite extra krydda i musiken. Roope Latvala bränner av ett solo i 380 km/h. Det är något som vi aldrig skulle kunna göra. Vi är inga shredders. Men det var skitkul att få använda honom i en snabb låt och han fick tillfälle att visa vad han går för. Det har aldrig hänt att vi har haft snabba solon i vår musik och han är grym.
– Det här med LG har vi också snackat om en del och han är ju en suverän sångare. Tillsammans med Johan (Hegg, vokalist) blir de värsta radarparet. Vi visste att han skulle vara med när vi skrev låten.
ENTOMBEDS vrålare kan alltså höras i en duett på låten Guardians Of Asgaard.
– Men förändras inte er ljudbild av att ha APOCALYPTICAs cellos på skivan?
– Jag tycker inte det. Det var inget vi hade planerat utan mer av en idé som kom upp i studion. Vi ville ha ett break i musiken och det var vår producent som föreslog detta. Istället för att använda oss av en lokal förmåga som han hade, tänkte vi att det kunde vara häftigt om de ville ställa upp istället. Vi kontaktade dem och de tyckte det verkade skitballt. Detta har också varit något vi funderat länge på; att ha med några klassiska instrument i någon låt.
– Jag tror vi har fått mersmak för att använda oss av gäster i framtiden. Eller rättare sagt, vi får se. Vi har aldrig gjort det under alla dessa år och nu plötsligt slog vi till med tre olika.
– Blev det inte lite tumult bland fansen när de fick reda på nyheten?
– Självklart. När vi gick ut med nyheten om att det skulle finnas gäster på skivan blev våra absoluta die hard-fans – de som hänger på vårt forum hela dagarna – oroliga. Det var lite blandade kommentarer att det inte skulle passa oss och folk var förvånade över APOCALYPTICA. Nu när första låten är ute på MySpace finns det ingen som sagt något dåligt om det.
– Bara för att man använder sig av en annan musiker behöver det inte betyda att det förändras oss, svarar gitarristen självsäkert och fortsätter:
– Det är fortfarande vi som sätter spelreglerna. I fallet med APOCALYPTICA fick de riffet av oss. De spelar bara det med sina cellos. Det är fortfarande vi som skrivit musiken. Vi bestämmer hur det ska låta och ingen kommer in och gör helt egna grejer.
– Nu har inte skivan släppts än men jag är övertygad om att det inte kommer finnas någon som kommer tycka illa om dessa gästinhopp. Den respons jag har fått höra hittills är enbart positiv.

Actionfigurer och serietidningar
”Twillight Of The Thunder God” är en bastant historia. Beställer man den begränsade upplagan, ja då får man allt från posters, en serietidning och actionfigurer på bandmedlemmarna. Actionfigurer i all ära men vad är hela syftet med serietidningen?
– Serien baseras på titelspåret, samma spår som omslaget är baserat på. Serien handlar om Tors kamp mot Midgårdsormen. Det är en italiensk tecknare som gjort illustrationerna och beskriver låten i teckningar precis som en vanlig serie. Tanken bakom det hela är att det inte alltid är lätt för alla att förstå vad det handlar om när vi skriver om mytologiska händelser. Här får man istället texten och låten i bild.
AMON AMARTH har gjort sig kända för att ha illustrativa och detaljrika omslag.
– Vi har en tanke bakom allting. På ”With Oden On Our Side” baserades omslaget på hela skivan eftersom vi hade en anknytning till Oden. Allt du ser på omslaget är egentligen en massa ord som är omvandlade till illustrationer. Den här gången handlar det enbart om titelspåret. När vi gick ut med omslaget fick vi en bra respons och det är kul att se att det inte bara är vi som är nöjda med det. Helst hade det gjort sig ännu bättre på en LP.

Väljer sina egna förband
Som den orubbliga dödsplutonen AMON AMARTH är kan det tyckas konstigt att de förra året gjorde en USA-vända med SONIC SYNDICATE. Musikaliskt ligger de båda svenska banden långt ifrån varandra, speciellt om man har i åtanke att nordmännen turnerat med habila dödsakter som SIX FEET UNDER och DEICIDE.
– I fallet med SONIC SYNDICATE kände vi att vi ville bredda vårt turnépaket. Vi väljer alltid våra förband. De var ju relativt nya då och vi kände att det vore kul att ta med grabbarna. Varför inte, liksom? De är ett nytt svenskt hopp och jag tycker personligen det är ett bra band med roligt folk.
– Tanken var helt klart att de inte låter som oss och inte som de andra förbanden heller. Fansen kanske inte alltid blir så jävla nöjda men våra fans kommer ju för vår skull. Det är inte lika kul att ha fyra band som spelar samma musik men med ett brett paket kommer allt möjligt folk.
– Vad ligger närmast i turnéväg?
– Vi ska till USA och köra en headliner. Turnén börjar i oktober och håller på månaden ut. Efter detta hoppar vi på Unholy Alliance (med MASTODON, SLAYER och TRIVIUM). Det blir fem veckor i Europa.
– Tidigare i år spelade ni i Sydney. Jag var själv bosatt i staden under den tiden men missade er. Många svenska band har nämnt att australiensarna är en samling vilda hårdrockare. Hur var deras respons när ni spelade?
– Jag vet inte, jag tycker hela Australien påminner om USA. Det är definitivt ett finare land och folk är riktigt trevliga och gästvänliga. Vi hade ett gäng på 15 personer som åkte på alla våra spelningar. Det slutade med att vi sista kvällen grillade ihop. Vi kommer åka ner igen i början på nästa år.

Tomasz Swiesciak
2008-09-19






Lämna en kommentar till artikeln:
(Kommentarer som anses stötande, innehåller personangrepp, reklam eller på annat sätt inte följer våra riktlinjer kommer att plockas bort.)





Till startsida »