Skriven av: Tomasz Swiesciak Lst: 2133 ggr. Kommenterad: 2 ggr.


Intervju med DIMMU BORGIR, 3 september 2008

 

Det är en ruggig känsla som infinner sig kvällen innan jag intervjuar Silenoz - gitarrist i DIMMU BORGIR. Jag har nämligen fått en förhandskopia på norrmännens nya live-DVD ”The Invaluable Darkness” hemskickad och laddar med denna inför vårt snack. Det är kolsvart ute och regnet står som spön i backen. Hade det inte varit för bristen på fjordar och skog hade det känts som om jag befunnit mig i den norska ödemarken.

2007 släppte de norska blackmetalkungarna sin sjunde studiogiv (återinspelningen av ”Stormlåst” ej inräknad) ”In Sorte Diaboli” och därmed sin första konceptplatta. Temat kretsar kring en präst i medeltida Europa som börjar tvivla på sin tro och överger den till förmån för mörkare förtröstan. De insatta har förstått att historien inte är helt avslutad och det har florerat många rykten om att norrmännens nästa album kan komma att vara en fortsättning. Jag ber Silenoz - eller Sven Atle Kopperud som hans mor föredrar att kalla honom - att redogöra för tanken bakom skivan och räta ut vad som är sant eller falskt.
– När jag började på idén om en konceptskiva utgick jag från en mall jag hade med enkla ord och anteckningar som formade sig ju mer jag skrev. Det var lite speciellt eftersom det gick så bra att lyriken skrev sig självt på något vis. Jag skrev allting själv och Shagrath (Stian Thoresen, sång) trivdes med detta och hela mitt koncept.
Med andra ord, ett ansvarsfullt uppdrag för att skapa den rätta känslan som bandet har gjort sig kända för.
– Jag är väldigt nöjd med utgången av temat och speciellt lyriken. Särskilt nu så här i efterhand. Ju längre tiden lider tror jag att man kommer få mer distans till det hela och kunna blicka tillbaka på ett annat sätt. Det kommer nog vara möjligt att se mer symbolik i konceptet än idag.
Själv spricker undertecknad av nyfikenhet över inspelningen av nästa platta, i synnerhet med de rykten som florerar på nätet. Den sympatiske gitarristen tar dock död på dessa direkt. Kom ihåg vart ni läst det!
– Haha, ja det ryktet har jag också hört men jag kan inte påstå att de är sanna. Konceptet på senaste skivan var i och för sig inte helt avslutat. På nästa skiva kommer det bli olika teman, inget helgjutet koncept.
Med andra ord får de fans som väntar på en uppföljning vänta förgäves och istället göra sin egen tolkning av huvudkaraktärens öde i jakt på sanningen.
– Vi är fortfarande fast i turnéstadiet. Vi åker till USA i oktober/november för att promota släppet av den nya DVD’n ”The Invaluable Darkness”. Det blir tredje svängen dit men vi räknar med att börja sammanställa de nya låtarna mot slutet av november, början på december.

Känsla för feeling
I början av oktober får världen alltså ta del av DIMMU BORGIRs andra visuella opus.
– Första delen är inspelad i Oslo. Därefter tillkommer det diverse klipp från spelningen på Wacken Open Air på den andra skivan samt några P3 Sessions som vi spelade in. Tre olika spelningar med andra ord. Vi ville skapa den känslan i DIMMU BORGIR som våra fans eftersöker hos ett band som oss. Tänk dig den feelingen som ditt favoritband har; det var vår utgångspunkt. Fansen kommer få mer än vad de tror på DVD’n, mycket för pengarna alltså.
Ja, nog är det ett mastigt arbete alltid som bandet lagt ner på ”The Invaluable Darkness”. Inget hafsverk här inte som så många band idag dessvärre gör för att skynda sig ut med en DVD. Förutom de ovan nämnda spelningarna tillkommer de sedvanliga inslagen med videos, bilder och ett och annat påskägg som undertecknad aldrig lyckades hitta.
– Är det ett obligatoriskt inslag i black metal att ha sån pass utstuderad rekvisita och utklädnad som ni har? Skulle ni kunna göra en lika atmosfärisk och mörk spelning utan detta?
– Sätter man på skivan i en stereo eller lyssnar på den i ett par hörlurar är det klart att musiken är det första man hör. Förvisso, det visuella är viktigt det också under spelningar. Det ska finnas en feeling hos oss när man bevittnar DIMMU BORGIR live och just detta har vi försökt åstadkomma på livesläppet. Det är ju ett sätt att sälja skivor också.

Kommersiell stormblåst
Originalinspelningen av ”Stormblåst” (1995) anses av många vara den norska sextettens milstolpe. En skiva som spelades in på nytt 2005 för att bandet inte ansåg att musiken på originalalbumet kom till sin fulla rätt.
– Känner ni inte att lite av den mystiken som finns kring originalinspelningen av ”Stormblåst” försvunnit när ni valde att spela in skivan på nytt?
– Vi var missnöjda med produktionen eftersom vi hade en så dålig budget på den tiden. Skivan kom aldrig fram som vi ville. Vi åkte tillbaka till Abyss Studios och Peter Tägtgren där vi spelade in ”Enthrone Darkness Triumphant”
för att återskapa den glöden som ”Stormblåst” egentligen borde ha haft från första början. Samtidigt ville vi visa att det egentligen inte finns någon större skillnad mellan de första albumen som folk så gärna vill tro. Det var egentligen bara produktionen som gjorde att skivorna skiljde sig åt. Silenoz fortsätter sitt resoluta resonemang:
– Vi kände att vi gjorde allting så mycket bättre nu. Vi hade ingen bra distribution på den tiden och sedan 1995 har det tillkommit nya fans. Istället för att de ska köpa originalet för dyra pengar på eBay eller andra ställen blir det lättare för yngre och nyare fans att köpa den till ett vanligt pris där vi istället är hundra procent nöjda med resultatet.
Samtidigt har bandet övergett den mer traditionella svartrocken till förmån för större orkestrala arrangemang även om ”In Sorte Diaboli” var mer en återgång till det förgångna.
– Det är egentligen två helt olika band. På de första skivorna hörde man en anspråkslöshet i våra arrangemang. Eller det var väl inga direkta arrangemang, mer riff på riff. Ju äldre man blir som musiker, desto mer utvecklas man och får vidare syn.
– På den tiden var det även en jävla massa band som sjöng på norska, t o m utländska grupper. Däri försvann lite av mystiken och det speciella med det norska språket.
DIMMU BORGIR övergav alltså norska till förmån för engelska. På ”Death Cult Armageddon (2003) återfanns däremot det hurtiga språket på några spår och Silenoz nämner att det kan komma att handla om några norska texter även på nästa skiva.
– Skulle ni kunna erkänna att ni gjort black metal mer rumsren och folklig?
– Ja, alltså vi kan ju stå för att folk kanske kommer in i brutalare black metal genom oss. Sen kan de ju säga vad de vill. Vi har anammat den oskrivna regeln om black metal; att göra det som är riktigt för dig själv. Det är detta vi gör och jag anser oss vara mer black metal än de flesta andra band tillsammans idag. Sell out för mig är att göra vad andra säger och tycker och att följa en regelbok. Vi gör inte det och just därför är vi mer black metal och kommer alltid att vara det.

Musikalisk utveckling, Hellhammer och det norska Guldpriset
Shagrath och Silenoz, det norska black metalundrets originalmedlemmar har – musikaliskt – gått från ungdomlig naivitet till att tänka på bandets musik i ett större sammanhang. Hur resonerar Silenoz egentligen om sin karriär om han får blicka tillbaka?
– Vi har förhoppningsvis utvecklats mer som låtskrivare än musiker vill jag tro. Jag ser mig mer som en gitarrist och låtskrivare idag än en vanlig musiker. Det är väl ingen i bandet som direkt är någon guru på sitt instrument men tillsammans får vi det att låta bra.
– Hur ser er trumsituation ut nu? Kommer Hellhammer (Jan Axel Blomberg, MAYHEM) någonsin tillbaka till bandet?
– Just nu är det trumprogrammering genom Cubase, haha. Nej, men vi har testat lite olika trummisar den senaste tiden men det är svårt att hitta en trummis som är bra på alla sätt. Antingen kommer man bra överens som vi faktiskt gjort med alla sedan Nick (Nicholas Barker, ex-CRADLE OF FILTH, ex-OLD MAN’S, LEAVE’S EYES) men de ska ju även hålla en hög professionell nivå och standard. Det är svårare eftersom vår musik är så pass dynamisk och har så många aspekter över sig.
– Hellhammer kommer inte tillbaka till bandet. Det var bestämt sedan tidigare att han inte kommer vara en permanent lösning utan bara spela på ”In Sorte Diaboli” och där gjorde han ett extremt bra jobb. Som live har det inte varit som det borde. Det blev inte rätt att ha med honom utan det föreföll konstigt. På DVD’n är det Tony (Laureano, sessionsmusiker, ex-MALEVOLENT CREATION, ex-ANGEL CORPSE, ex-1349) men det finns ett eller annat klipp med Hellhammer, fast på ”Behind The Scenes”.
”In Sorte Diaboli” har sålt guld i Norge, med andra ord 15 000 exemplar. En siffra som undertecknad först trodde var 50 000. Silenoz rättar mig och berättar även om guldnoteringen som ”Death Cult Armageddon” fått.
– På 80-talet var det mer faktiskt men det har gått ner i takt med minskad skivförsäljning rent generellt. ”Death Cult Armageddon” har nu också sålt guld sedan releasen 2003. Då var det 20 000 sålda exemplar som gällde.
– Men 15 000 exemplar är ju inte fy skam för ett band av er kaliber!
– Nej, absolut inte. Det är ju ett tecken på att man gör något betydelsefullt.

Ja, nog gör DIMMU BORGIR något betydelsefullt, om det nu är att skapa rätt livekänsla, sälja guld i hemlandet eller bara fungera som en inkörsport för ännu tyngre musik.

Tomasz Swiesciak
2008-09-29






Lmna en kommentar till artikeln:
(Kommentarer som anses sttande, innehller personangrepp, reklam eller p annat stt inte fljer vra riktlinjer kommer att plockas bort.)




Namn: danielfrilans | Datum: 2008-09-30 13:59:53

"Jag ber Silenoz - eller Sven "Atle Kopperud som hans mor föredrar att kalla honom - att redogöra för tanken bakom skivan och räta ut vad som är sant eller falskt" Ondskefullt namn på en front figur, jag får ståpäls utan tvekan....;)
Namn: Shadows | Datum: 2008-10-08 20:14:53

Bra skrivet! Apropå namn måste ju nämnas att Varg Vikernes är född Christian Vikernes...

Till startsida »