Skriven av: Werock Lst: 2112 ggr. Kommenterad: 0 ggr.


2008 har varit ett bra hårdrocksår och självklart vill inte vi på Werock vara sämre än andra hårdrocksmedier. Här kommer våra skribenters årsbästalistor. Dessutom bjuder skribent Metallbibliotekarien på en bonus i form av en topp fem konsertlista för 2008.
Enjoy!!!!


Tomczeks lista
Metallbibliotekariens lista
BiblioteKarins lista
Blankstegs lista
Wasses lista
Shadows of the Norths lista
Footstomps lista

Tomczek:
1. In Flames - A Sense Of Purpose
In Flames förtjänar utan tvekan första platsen på grund av några få anledningar. Den första är att de håller sig till den musik de själva vill göra utan influenser utifrån (nåja, det något annorlunda spåret The Chosen Pessimist skulle måhända kunna vara influerat från Radiohead eller Khoma) och faktumet att skivan har betytt oerhört mycket för mig på det personliga planet. Det är Fridéns texter som varit soundtracket till mitt liv sedan skivan landade i diskarna i april förra året.

2. The Haunted – Versus
Som den sanna dolvinisten jag är, kommer The Haunted alltid ha en särskild plats i mitt hjärta. Versus är inte lika stark föregångarna rEVOLVEr eller The Dead Eye och visst hade jag önskat mig ännu mer ilska. Egentligen ser jag en plats för Versus mellan de två senaste skivorna. Men några tvåtaktsstänkare och bluesiga halvtakter tillsammans med Dolvings kritiska ögon gör ändå att den är värd andra platsen.

3. Slipknot - All Hope Is Gone
Niomannakollektivets fjärde släpp är en salig blandning mellan allt möjligt. Kanske inte lika stark som föregångarna och för mycket halvhårdiga bidrag för att jag ska fastna helt. Några av låtarna på skivan trycker jag bort men anledningen till en hög listplacering är för att de bra spåren verkligen är furiöst bra. Att sedan balladen Snuff är det vackraste som nått mina hörselgångar denna höst gör det bara ännu mörkare.

4. Burst - Lazarus Bird
Burst upptäckte jag med föregångaren Origo som jag spisade bra länge innan jag tappade intresset. Lazarus Bird rättar till allt som var fel med föregångaren; progressivt, eget och lite nyskapande blanding av thrash och hardcore. Ett band som förtjänar en plats bland eliten. Stöd dem!

5. Cult Of Luna - Eternal Kingdom
Atmosfäriskt och mörkt från Norrland. Somewhere Along The Highway är min skiva för nätter av sömnlöshet. De nätter jag har svåra mardrömmar, ja då låter det som Eternal Kingdom.

6. Opeth – Watershed
Ett tidigt sommarsläpp bäddade för en progressiv svensk sommar. Ännu mer komplext än tidigare, ännu mer 70-talsflum och motsägelse. Coil med kvinnlig sång är sommarens ballad.

7. Kings Of Leon - Only By The Night
Ett band jag avskydde och kom i kontakt med i Australien. Jag har en tendens att lyssna på obskyr musik som jag egentligen ogillar, främst för det sentimentala värdet. När sedan dessa söderkungar gjorde Roskildes bästa spelning var jag som tagen. En helt fantastisk skiva. Jag tål till och med sångarens gnälliga stämma nu.

8. Testament - The Formation Of Damnation
2008 var thrashens återkomst och den gjordes bäst, inte av Metallica, utan av Testatament. Titelspåret är det i särklass brutalaste jag hört 2008. Önskar bara att Chuck kunde growla mer istället för att hålla sig till enbart sång.

9. Tiamat – Amanethes
Ojämn skiva och jag håller inte med de flesta kritiker att detta skulle vara det bästa jag hört från Tiamat. Nu är jag inget större fan av bandet men deras atmosfäriska musik och vissa spår påminner mig om de onyktra nätterna under våren och sommaren som jag vistades i tunnelbanan.

10. Volbeat - Guitar Gangsters & Cadillac Blood
Enda anledningen till att jag överhuvudtaget kollade upp Volbeat från första stund var på grund av deras enorma hype. Överallt jag vände mig skreks det om dessa danskar. Danmarks svar på svenska Mustasch. Metallica möter Elvis Presley i en Studbaker ’58 och kopulerar som små kaniner. Oerhört svängig musik där den egentliga funktionen den fyller är att göra undertecknad glad och sugen på både Heineken och dans.

 

Metallbibliotekarien:
1. Watershed - OPETH
Nu blev ni överraskade eller hur?! Trodde inte det heller *skratt*. ”Watershed” har i stort sett bott i stereon sedan den kom ut – för gosse vad bra den är! OPETHs obeveklige frontman Mikael Åkerfeldt med mannar lirar sin egensinniga metal med en självklarhet som gör att man i alla fall när det gäller mig själv, vill gå ner på knä och dyrka detta opus till platta.

2. Traced In Air - CYNIC
Att CYNIC agerade förband till OPETH är på något sätt fullkomligt naturligt, för finns det ett band som kan matcha OPETHs nivå i originalitet så är det Florida-kvartetten. ”Traced In Air” är en resa mer än en platta – och det krävs ett rejält öppet sinne för att tränga ner i bandets briljanta musik – ”Traced In Air” kan med rätta kallas för ett mästerverk av ett band som har valt att vandra på helt egna vägar.

3. Demonic Art - DARKANE
Detta är DARKANEs bästa platta av två anledningar; låtarna ligger samtliga på en extremt hög och jämn nivå – och Jens Broman är den bäste sångaren bandet har haft. Den thrashbonaza som helsingborgarna bjuder på golvar mig helt: Peter Wildoers trumspel, strängbänderiet som glöder och en uppenbar jävlaranamma gör att man nästan går upp i brygga.

4. Fathomless Mastery - BLOODBATH
Death Metal när den är som bäst – ilsken, tung, snabb och som grädde på moset Mikael Åkerfeldt gör att man inte annat kan än att banga huvudet mört till ”The Fathomless Mastery”. Årets bästa death metal platta.

5. The Formation Of Damnation - TESTAMENT
Tjoho! Det tog 9 år att göra uppföljaren till ”The Gathering”, men när det låter så här bra är det lätt att ursäkta den långa väntan. Thrash Metal blir inte bättre än så här denna sida 1986 – Chuck Billy i högform är bara det nog för att gilla denna platta. Lägger man sedan till en Alex Skolnick i ilsket riffmode, Paul Bostaph på trummor och låtar som ligger på en mycket hög kvalitetsnivå då har man flera anledningar till att gilla ”The Formation Of Damnation”.

Konsert topp-fem:
1. AT THE GATES, KB 3/9

Det var inte svårt att sätta fantastiska AT THE GATES spelning i Malmö på förstaplatsen på förra årets bästa konserter. Ett sprängfyllt, svettigt KB hyllade ett gäng musiker som med rätta återförenades för att på ett hedersamt sätt avsluta ett band som utan tvekan förtjänar epitetet klassiskt. Får fortfarande rysningar när jag tänker på det samfällt skrikna ”Go!” som nästan lyfte taket när bandet inledde med Slaughter Of The Soul och den efterföljande hitparaden med samtliga låtar från legendariska ”Slaughter Of The Soul”, Terminal Spirit Disease, The Swarm, och Kingdome Gone som försatte publiken i ett stadium av eufori. Magiskt.

2. OPETH, Wacken Open Air
”Sveriges bästa band just nu heter inte IN FLAMES – OPETH piskar alla andra band med ena handen bakbunden” skrev jag i mitt reportage från Wacken Open Air. På de flesta konserter jag betittade på festivalen röjde publiken som fan – OPETHs musik lockar ju inte direkt till en Wall of Death, istället stod folk rakt upp och ned och bara lät sig slås av häpnad över detta makalösa musikerkollektiv vars musik bara blir bättre och bättre. Låtarna, det brillianta exekverandet, Mikael Åkerfeldts mellansnack – tre saker som gjorde att man i det närmaste började böla av glädje, och som utgjorde grunden till att jag utnämnde bandets konsert som den bästa på hela festivalen.

3. IRON MAIDEN, Wacken Open Air
Ren nostalgi – you bet! Om MAIDEN deklarerar att man ska dra ut på vägarna med hela ”Powerslave”-produktionen samt att grunden för konserten ska vara episka ”Live After Death” då har du förutsättningarna för en helvetes konsertupplevelse. Och nog blir man knottrig över hela kroppen när Churchill’s Speech mullrar ur högtalarna för att övergå i Aces High. Min hals var helt sönderskavd efter att ha sjungit med i varenda låt och huvudet kändes som proppat med endorfiner när jag försiktigt uttryckt vandrade till tältet lika glad som en gris i hästskit.

4. SOILWORK, Helsingborgsfestivalen 25/7
Kan man bli profeter i sin egen hemstad? SOILWORK är bra nära och den stenhårda, tajta till vansinnets gräns konsert bandet med en giglista som börjar bli riktigt lång vräker över publiken i sin hemstad övertygar riktigt mycket. Björn ”Speed” Strids enorma pondus som frontman är det som jag minns mest påtagligt – mannen dominerar, och dompterar publiken fullkomligt samtidigt som resten av bandet på ett fullkomligt självklart sätt levererar sin musik – vilket räcker för att försätta mig i ett stadium av lycka så länge konserten varar.

5. DARK TRANQUILLITY, KB 21/11
Mikael Stanne är överlycklig, och hans livsglädje spiller över på publiken vilket genererade en magisk känsla på KB denna kväll i en smällkall novemberkväll förra året. DTs musik räcker långt bara den för att övertyga mig – men Stannes fantastiska publikkontakt och makalösa röstresurser höjer denna konsert högt över medelnivån. Höjdpunkten för min del kommer när bandet drar igång Lost To Apathy, men det fanns lika många höjdpunkter som låtar denna kväll.

 

BiblioteKarin:
10. OPETH - "Watershed"
Plattan som jag i visst motstånd fick släppa in på livet bit för bit… Allt är inte lika bra, men med låtar som Porcelain Heart går det inte att lämna ”Watershed” utanför listan.

9. KEEP OF KALESSIN - “Kolossus”
Black metal med starka melodiösa och symfoniska inslag. KEEP OF KALESSIN bjuder på skön musik rakt igenom. Tungt och snabbt, samtidigt vemodigt och stämningsfullt.

8. THE HAUNTED – “Versus”
Det tog ett tag innan den satte sig men ”Versus” blev den platta som, äntligen, fick mig att börja undersöka vad THE HAUNTED egentligen sysslar med.

7. TIAMAT- "Amanethes"
Sköna ”Amanethes” visar sig vara en platta att återkomma till närhelst man vill njuta av stämningsfull mörk goth-anstruken metal.

6. DISMEMBER - "Dismember"
”Så länge DISMEMBER lever kommer dödsmetallen regera” säger bandet på sin hemsida. Och det gör de. Lever i högsta välmåga. Vilket bandet visar med sitt självbetitlade verk på det tjugonde verksamhetsåret.

5. MESHUGGAH - "obZen"
Tekniskt avancerat men också starkt drivande musik. Detta är mycket Thomas Haake, mycket trummor och mörka, vrånga texter. "obZen" kräver intensivt lyssnande men uppmärksamheten belönas rikligt.

4. TAAKE - "Taake"
”Taake” är på gränsen till så mycket ångest en mänska mäktar med. Musiken ekar av en total ensamhet. Tomt liv i tom rymd. Musiken förkrossande snygg black metal, olidligt bra och svårt att värja sig emot.

3. TREMOR - "Lipsynced with Satan"
Här bjuds oss en bitter bryggd i TREMORs andra skivsläpp. "Lipsynced with Satan" är norsk black metal i intensiv och koncentrerad form.
TREMOR - min måttstock och tolkningsmall i black metal-träsket :)

2. IN FLAMES - "A Sense of Purpose"
”A Sense of Purpose” är IN FLAMES i både tradition och förnyelse. Med ett mycket starkt låtmaterial där ytterligare kvaliteter ständigt avtäcks vid förnyad lyssning. In Flames gjorde det igen.

1. ENSLAVEMENT OF BEAUTY - "The Perdition EP"
Denna EP bebos av all den heta och sofistikerade symfoniska metal ENSLAVEMENT OF BEAUTY är uttryck för. Musiken är sinnligt vacker och blir oemotståndlig i kombination med sångaren Myrholts karaktäristiska, black metal-doftande röst. Med "The Perdition EP" lyckas bandet återigen drabba med en känslomättad helhet och utsökt finess i detaljerna.

 

Blanksteg:
1. Amon Amarth - Twilight of the Thunder God
Tidigare album har jag tyckt varit bra, utan att för den skull fastna för dem.
Men med detta, i mina öron, nästintill perfekta album, kommer jag i fortsättningen ständigt följa Amon Amarths varenda steg.
Lika delar förbättring av det som redan var bra och utveckling gör att jag ger dem 2008 års förstaplats.

2. M.A.N - Peacenemy
Albumet från svenska M.A.N som till slut även släpptes i Sverige. Med sitt ickesvenska sound har de på sin andra skiva visat att
allt inte måste låta som det gjort förr. Det hela slutade i ett album som låter som en blandning av Static-X, Fear actory och Soulfly.
Och det kan bara vara bra.

3. Bleed the sky - Murder the Dance
Deras första skiva, Paradigm in Entropy, är ett mästerverk, deras uppföljare kommer inte riktigt upp i samma klass.
Trummorna är i en klass för sig, skriken gör sitt jobb. Moshvänligt så det förslår. Detta är framtiden.

4. All Shall Perish - Awaken the Dreamers
5. Whitechapel - This Is Exile
6. Bleeding Through - Declaration
7. Beneath the Sky - The Day the Music Died
8. Meshuggah - Obzen
9. Slipknot - All Hope Is Gone
10. Dagoba - Face the Colossus

 

Wasse:
1. In Flames - A sense of purpose
“Borde inte komma som någon större överraskning, många har nog denna platta överst på sina listor och så även jag som synes. Hade inga större förhoppningar på plattan när den kom, efter ett par lyssningar hade ett par riktigt fina låtar utkristalliserats men inte mer än så. Skivan växte dock allterftersom, nya små pärlor och passager hittades titt som tätt och plötsligt hade skivan växt från bra till magisk.
Fantastisk lyrik med stor igenkänningsfaktor och förmågan att beröra gjorde inte saken sämre.  Att upphovsmakarna är svenskar gör ju inte direkt saken sämre utan jag kan med stolthet sätta In Flames överst på min lista.”

2. Airbourne - Runnin’ Wild
“Albumet kan vara från 2007, men strunt samma. På min lista platsar dom högt. Grymt skön och ösig rock’n'roll i bästa AC/DC anda och också bättre än allt nämnda band gjort sedan i princip Back in Black…Fram tills släppet av Black Ice, så nu vete fan”

3. Volbeat - Guitar gangsters and Cadillac Blood
“Upptäckte dessa danskar på Sweden Rock 2008. Hade innan inte förstått varför man var så hypade, men nu vet jag…”

4. Opeth - Watershed
“Även detta en nyupptäckt från 2008, lärde mig snabbt att älska bandets tidigare alster innan man knockade mig med detta fanstastiska, mörka och sköna alster.”

5. Tiamat - Amanethes
“Även här ett band som jag tidigare haft svårt att förstå storheten i, bara att tänka om efter släppet av detta album. ‘Meliae’ får det fortfarande att tåras i mina ögon.”

6. Amon Amarth - Twilight of the thundergod
“Årets överraskning, vem hade kunnat tro att jag skulle gilla dessa dödsande brutala vikingar från Svedala. Okej, visst är det stundtals på gränsen till kommersiellt, men skit samma, det är ju bra. Man vill bara höja näven i luften, svepa sin öl och skråla med.”

7. Avantasia - The Scarecrow
“Egentligen det ‘minst bra’ av de tre Avantasiaalbumen, men jösses vilken lägstanivå man har. Kiskes blotta närvaro höjer naturligtvis betyget ytterliggare ett snäpp.”

8. Judas Priest - Nostradaemus
“Var något tveksam från början, men oj så detta album växt med tiden. Helt rätt att gå lite nya vägar av prästerna.”

9. Whitesnake - Good to be bad
“Vilken comeback, vem hade kunnat ana. ‘Lay down your love’ kan vara något av det bästa den vita ormen släppt på väldigt länge. Med lite teknisk hjälp har David fortfarande en av de grymmaste piporna.”

10. Metallica - Death Magnetic
“Ja i slutändan kvalade även denna platta in på min lista i stenhård konkurrens med Cavalera Conspiracys släpp. Naturligtvis långt ifrån klassikerna från 80-talet, men ändå grymt hög nivå. Och jag har då inga problem med ljudet…”

 

Shadows of the North:
1. DEATHSPELL OMEGA – Veritas Diaboli Manet In Aeternum: Chaining the Katechon
DEATHSPELL OMEGA är tillbaka med tyngd, mörker, kraft och kaos. EP:n kräver sitt av lyssnaren men oj vad bra det är.

2. NINE INCH NAILS – Ghosts I-IV
Trent Reznor bjöd med Ghosts I-IV på drygt två timmars underbar instrumental musik. Det går från det finstämda till det kaotiska och framförallt bröt bandet ny mark när musiken släpptes gratis för nerladdning.

3. BLACKWINDS – Flesh Inferno
Black metal från Sverige av den klassiska sorten. Det är bra driv, fart och känsla och det är riktigt bra.

4. OFERMOD – Tiamtü
Mer black metal från Sverige av bästa sort. Avgrundsmörker med en sång som inte är av denna värld.

5 ARS DIAVOLI – Pro Nihilo Esse
Enmansband från Portugal med distade utdragna skrik, distade gitarrer och hypnotiserande trummor – det kan helt enkelt liknas vid Burzum även om det inte når upp till samma nivå.

6 VIRUS – The Black Flux
Experimentell jazz, metal, black metal och kaos i en skön blandning.

 

Footstomp:
1. Ayreon – 0101100
A. A. Lucassen levererar även 2009 en skiva av absolute högsta klass. Denna gång lite mörkare och mer komplex, men fortfarande i samma überklass som tidigare.

2. Black Stone Cherry - Folklore and Superstition
Dom unga sydstatsrockarna fick mig på fall redan 2006 med den självbetitlade debuten. Hade svårt att se att dom skulle släppa något som ens låg nära den kvalitetsmässigt, men där hade jag fel. ” Folklore and Superstition” känns kanske inte lika mycket sydstat som debuten, men minst lika bra är den för det.

3. Heat – Heat
Detta måste vara det bästa Sverige levererat på väldigt länge. Gillar man gammal svens 80-tals hårdrock i stil med Europe, Treat eller Glory så är Heat ett måste.

4. Seventh Wonder - Mercy Falls
Det var länge sedan jag blev så exalterad över en progressiv hårdrocksskiva. Dessa svenskar levererar fläckfria låtar med catchiga verser och helt fantastiska refränger. Denna platta får inte undgå någon.

5. Sinner - Crash & Burn
Världens tuffaste Mat är tillbaka med nytt album. Trotts att karln har gjort så otroligt mycket bra fram till dagens datum tror jag banne mig detta är den bästa plattan i sin helhet som han har släppt med Sinner.

6. Tesla - Forever More
Tesla har aldrig stressat med att släppa plattor vilket gör varje släpp efterlängtat. ”Forever More” är en riktigt jäkla bra platta som med största sannolikhet får alla fans att hoppa av lycka. Plattan besitter dessutom årets låt, Breakin' Free.

7. Sister Sin - Switchblade Serenades
Så underbart att få höra lite ny skitig sleaze rock n’ roll, och från Sverige dessutom. En platta som åker fram varje gång det nalkas öl.

8. Opeth – Watershed
Riktigt bra skiva. Jag har tidigare inte varit något större fan av Opeth, men fattat tycke för dem mer och mer på senare tid. Kan bara säga; tur för mig!

9. AC/DC - Black Ice
Så ofantligt roligt med släpp från ett av barndomsidolerna. Kanske inte en av deras bästa, men fortfarande jävligt bra!

10. Motörhead – Motörizer
Lemmy levererade 2008 I mitt tycke en av Motörheads absolute bästa plattor. Rock Out!






Lmna en kommentar till artikeln:
(Kommentarer som anses sttande, innehller personangrepp, reklam eller p annat stt inte fljer vra riktlinjer kommer att plockas bort.)





Till startsida »