The Haunted
"Exit Wounds"

Releasećr: 2014
Betyg: 7/10

Officiell hemsida»
Skivbolag»
Användarbetyg: 0.7/10
Antal röster: 43




Läst: 1833ggr | Kommentarer: 2 | Inlagd: 2014-09-01

The Haunted - Exit Wounds
Ny platta från THE HAUNTED, kan det vara något? Jag var nog inte den ende som efter det att Dolving hoppade av (för andra gången) trodde att bandet endast skulle rekrytera en ny sångare. Men sen klev även Anders Björler och Per Möller Jensen av, och då gav jag i princip upp THE HAUNTED som band. Den i stort sett ende i bekantskapskretsen som trodde på bandet var Henrik Nygren för, som han med rätta slog fast, det är ju ändå Jensen och Jonas Björler som skriver de bra låtarna.

Med nygamla sångaren Marco Aro (vars gastande jag faktiskt uppskattar mer än Dolvings), Adrian Erlandsson på trummor och Ola Englund på gitarr började även jag att tro på bandet. Efter en intervju i Close Up såg jag än mer fram emot skivan då tvåtakten hade återvänt till bandets musik enligt Aro. Och nog matas det tvåtakt så det stänker om det. Inledande Cutting Teeth är en låt som mer än väl uppfyller alla mina krav på hur THE HAUNTED ska låta när bandet är som bäst. Räkna med att det kommer moshas till den låten när bandet drar ut på vägarna i oktober. Tro nu inte att allt är tvåktakt - fint svängande Eye Of The Storm visar bandet med eftertryck att det är minst sagt kompentent att lira tungt och slirande. Efterföljande Trend Killer är ytterligare ett fint exempel på detta, och att få gästsång av TESTAMENTs Chuck Billy gör verkligen inte saken sämre.

Men det går inte att komma undan från faktumet att det är roligast när det går undan. Fartvidunder som Temptation, enminutssmockan My Enemy, Kill The Light, This War och Infiltrator får mig att stampa takten i god förnöjsamhet. Att dessa låtar ligger i ett sjok gör att man nästan kippar efter andan.

Genomgående är det riffande av väldigt muskulöst snitt - att Jensen och Englund har haft kul under inspelningen är nog ingen underdrift. Att bandet dessutom haft den goda smaken att styra upp en stark närvaro av bas i ljudbilden lyfter jag på hatten för. Trummorna trakteras av Adrian Erlandsson - nog sagt om detta, haha! Aro gastar i vanlig ordning i ett enda läge, och jag kan tänka mig att just detta stör en del - för egen del är det full njutning. Allt är inte guld och gröna skogar, men det finns tillräckligt med mumma på ”Exit Wounds” för att jag ska plocka fram betygen på den övre delen av skalan och konstatera att THE HAUNTED är tillbaka, och tillbaka med besked. Gott så.

/Martin Bensch





Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses stötande, innehćller personangrepp, reklam eller pć annat sätt inte följer vćra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Namn: Spiring | Datum: 2014-09-01 08:50:38

Jag tyckte "Unseen" var bandets bÀsta nÄgonsin, helt rÀtt för dem, men samtidigt har jag - paradoxalt nog - saknat tvÄtaktsthrashen som de gör sÄ bra... sÄ den hÀr skivan var vÀlkommen, och jag tror till och med att den Àr vassare Àn vÀntat.

"Versus" hade visserligen lite tvÄtakt men kÀndes som en kompromiss, med medlemmar dragandes Ät olika hÄll, men sÄ Àr det inte denna gÄng. Jag varvar gÀrna "Unseen" och denna, tvÄ renodlade sidor av The Haunted.
Namn: Martin Bensch | Datum: 2014-09-01 19:35:08

Jag snubblade, som sÀkert vÀldigt mÄnga, över The Haunted via Made
me do it. Dyrkade den sönder och samman och svalde One Kill Wonder
av bara farten. Min favorit bland de skivor Dolving medverkade pÄ hÄller
jag Revolver högst. Sen började den nedÄtgÄende spiralen för mig. Jag
fann att jag mer och mer fick anstrÀnga mig för att uppskatta bandets
tonkonst, sÄ för mig Àr Exit Wounds en ÄtergÄng till hur bandet lÄter bÀst i
mina öron.
Annonser: