Moonspell
"Under Satanae"

Releaseår: 2007
Betyg: 8/10

Officiell hemsida»
Skivbolag»
Användarbetyg: 1.5/10
Antal röster: 32



Köp skivan nu hos:


Läst: 1622ggr | Kommentarer: 0 | Inlagd: 2007-12-03

Portugiserna Moonspells primus motor Fernando Ribeiro tycker tydligen att världen behöver nyinspelningar av sina gamla demos och EPs ā€¯Under the moonspellā€¯ och ā€¯Anno Satanaeā€¯. Dessa demos spelades in under första halvan av 90-talet, något innan man blev vad undertecknad klassar som ett av de bättre gothmetal-banden på planen. För den oinvigde rekommenderas trippeln ā€¯Irreligiousā€¯, ā€¯Wolfheartā€¯ samt ā€¯Sin/Pecadoā€¯, en fullständigt lysande trojka som man efter det inte riktigt orkat matcha upp till.

Dessa ursprungliga demolåtar visar tydligt på den musikaliska utveckling bandet gått genom. Första halvan kommer från ā€¯Under the moonspellā€¯, och inledande ā€¯Tenebrarum Oratoriumā€¯ spänner bågen, här är det atmosfärisk och symfonisk mörk metal för hela slanten. Inte alls olikt Cradle of Filth. Det är hårt och riffigt, men med små, små stänk portugisiska inslag. Första halvan avslutas av ā€¯Chorai Lusitânia!ā€¯, och det låter verkligen Moonspell. Dubbelkaggar och signifikativa körer. Growl och pratsång. Det skiner igenom att hela bandet gillar att spela dessa gamla låtar, trots att enda kvarvarande medlem är grundaren och frontfiguren, tillika sångaren, Fernando. Om man nu kan prata om spelglädje i denna mörka metal så är det definivt det man hör.

Låtarna på den andra halvan av albumet, följaktligen då från ā€¯Anno Satanaeā€¯, låter inte riktigt likadant. Här ser man tydligt hur man tagit sikte på det lite hårt gloomiga soundet som ā€¯Wolfheartā€¯ visar upp. Mystiken tätnar, och musiken likaså. Här är det tyngre och brutalare metal med inslag av såväl black som goth som gäller. Fernando kör sitt speciella smågalna growl-snedstreck-mässande och jag nickar igenkännande och uppskattande.

Jag var inledningsvis lite skeptisk till ā€¯Under Satanaeā€¯, särskilt med tanke på att man inte direkt rosat marknaden på sina senaste släpp, men på denna platta återfinner man en del av den tyngd och de lite egensinniga melodier som jag förknippar med Moonspell. Nyinspelningen gör dessutom att skivan inte alls låter daterad. Tänk bara om nästa studioplatta fortsatte på denna inslagna vägā€¦

Bäst: ā€¯Goat on fireā€¯ är blackā€™n goth av mycket fint snitt. Även inledningsspåret höjer sig över mängden.

/Holma



Läs även:
Moonspell - Night Eternal


Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses stötande, innehåller personangrepp, reklam eller på annat sätt inte följer våra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Annonser: