Crystal Eyes
"Dead City Dreaming"

Releaser: 2006
Betyg: 8/10

Anvndarbetyg: 1.7/10
Antal rster: 43



Kp skivan nu hos:


Lst: 1623ggr | Kommentarer: 0 | Inlagd: 2007-01-02

(Förra) årets bästa svenska platta?
Crystal Eyes är ett band jag tidigare inte riktigt lyckats fastna för. Visst, välspelat och på intet sätt dåligt, men likförbaskat har jag gått igenom platta efter platta utan att det riktigt lyckats engagera mig. Nu verkar det dock bli ändring på det, för efter att ha fått händerna på bandets senaste släpp ”Dead city dreaming” är jag golvad. Ja så bra är det faktiskt.

Jag är ingen expert på Crystal Eyes, men på detta, deras femte släpp, verkar man ha bytt musikalisk inriktning något. Här bjuds vi på en blandning av melodiös metal (power metal för de som inte tröttnat på den klyschan) och mer traditionell hårdrock. Låtarna är otroligt medryckande, rentutav ”catchiga” utan att för den skull gå över gränsen och bli parodiska. Redan efter en första genomlyssning sitter mer än hälften av låtarna som en glidtackling från Pontus Wernbloom.
Ska jag göra lite ”namedropping” så är väl det band jag främst tänker på gamla, sorgligt underskattade, Heavens Gate. Band som Gamma Ray, Freedom Call, Blind Guardian och naturligtvis gudfäderna Helloween poppar också upp i mitt huvud.

På förra plattan, “Confessions Of The Maker”, stod Sveriges kanske nu bäste metalsångare, Daniel Heiman (ex. Lost Horizon), bakom micken. Han har dock nu hoppat av för att istället satsa fullt ut på sitt eget band Heed.
Den tuffa uppgiften att fylla hans skor har istället gått till danske killen, Søren Nico Adamsen.
Nico är kanske tekniskt inte en lika bra sångare som Daniel, men jag tycker ändå han passar bättre till bandets musik med sin lite råare och inte lika polerade röst.

Öppningen på nya plattan är urstark, de tre första låtarna ”Dead city dreaming”, ”Into the light” och ”The narrow mind” är så otroligt bra. Sen är jag en ”sucker” för låtar med ultramelodiösa power-metal refränger, så när ”Dawn Dancer” drar igång kan jag inte annat än kapitulera. Dead City Dreaming är Sveriges bästa platta 2006.
Kvalitén på plattan är oerhört jämn och ingen av låtarna är egentligen sämre än ”riktigt bra”, även om det är ovan nämnda låtar som jag fastnat för mest. Dessa tillsammans med avslutande spåret ”The Halls of Valhalla”, där gitarristen och ”gamle” sångaren Mikael Dahl tar över mikrofonen. Han visar där att han har en riktigt bra röst. Låten är en sju minuter lång episk historia som på ett mycket värdigt sätt avslutar skivan.

Ska jag säga någonting negativt, eller snarare ”mindre bra” om plattan så är det väl att jag tycker produktionen är lite tunn. Jag hade gärna sett lite ”fläskigare” sound, men det är väl å andra sidan kanske en smaksak.

Bandet har väl aldrig riktigt lyckats ”breaka” ordentligt, men skall det någon gång ske är det nu. För med det här albumet förtjänar man det verkligen.

/Fredrik Wassenius





Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses sttande, innehller personangrepp, reklam eller p annat stt inte fljer vra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Annonser: