Assailant
"Wicked dream"

Releaseår: 2008
Betyg: 7/10

Officiell hemsida»
Skivbolag»
Användarbetyg: 1.2/10
Antal röster: 28



Köp skivan nu hos:


Läst: 1515ggr | Kommentarer: 0 | Inlagd: 2008-03-05

Kontakter är allt sägs det men du får även ett par skor som ska fyllas. Så även fallet för Umeåakten Assailant. Ena gitarristen hör till Norbergska syskonskaran. Ena brorsan spelar i Nocturnal Rites och den andra i Persuader/Savage Circus. Genom bror Emil i Persuader blev de presenterade för Dockyard 1 och signade i stort sett på stört. Och visst fyller Assailant dojorna.

Deras sound är en hel long island ice tea av diverse metal. Från tung melodisk döds till catchig progressiv metal. Man behöver inte lyssna särskilt noga för att höra de tydligaste influenserna. Evergrey, In flames, tidiga Haunted och Dark tranquillity´s synthar slåss om utrymmet på Wicked dream. Även storebrorsorna Norbergs etablerade band kan skönjas i denna korsbefruktning av genres. Peder Sundquists röst ger oss många tillfällen att höra hans breda register, vid första lyssningen trodde jag på fullt allvar att bandet hade fler sångare. Låtarna skiftar mellan skrik till något som närmast kan liknas vid Evergreys Tom Englund, men något mer ansträngd. På spåret ”Soul degenerate” låter han dessutom i en viss fras som Nick Holmes i Paradise Lost.

Musikerna i detta sexmannaband gör ett bra jobb. Där kan man dock inte dra samma liknelser då de inte alls är lika tajta och tekniska som exempelvis Evergrey. Men det å andra sidan är en orättvis jämförelse då de heller inte har den gedigna erfarenhet som Evergrey. Tunga riff, solon, synth och stadiga trummor gör ljudbilden massiv och tung. Spåren A day tomorrow, Soul degenerated och titelspåret är de starkast lysande och mest lättnynnade. Introt till den fina balladen Eternal får ett lite blödigt rockballadhjärta att slå lite extra. Det stora misstaget de gjort då när man fallit pladask för denna smäktande ballad är att lägga Instincts rätt på. Ett tungt, snabbt intro som ger en ett bryskt uppvaknande. Eller är det meningen månne?

Wicked dream är en spännande skiva, den växer för varje lyssning. Bandet går inte att placera slentrianmässigt i någon genre vilket är bra och det känns fräscht. Dock blir skivan för spretig av samma anledning och den återkommande funderingen blir; vilka är Assailant?
Det saknas en identitet. Kanske får jag äta upp denna undran efter ytterligare några lyssningar.

/SheWantsRevenge





Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses stötande, innehåller personangrepp, reklam eller på annat sätt inte följer våra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Annonser: