Amorphis
"Forging The Land Of Thousand Lakes"

Releaseår: 2010
Betyg: 8/10

Officiell hemsida»
Skivbolag»
Användarbetyg: 1.1/10
Antal röster: 36



Köp skivan nu hos:


Läst: 1596ggr | Kommentarer: 0 | Inlagd: 2010-07-01

Amorphis - Forging The Land Of Thousand Lakes
När jag nåddes av nyheten att AMORPHIS skulle släppa en liveskiva, var min första tanke, ”Det var på tiden”, eftersom bandet har funnits sedan 1990 och regelbundet släppt skivor. Musikaliskt ligger mycket av deras rötter i sjuttiotalshårdrocken med ett flörtande med mer moderna tongångar som death metal. Döpt till ”Forging The Land Of Thousand Lakes”, som för övrigt är en klockren titel är skivan inspelad förra året på Club Teatria i Oulo, Finland. Mellansnacket hålls helt på finska, vilket känns mer äkta till skillnad från EVERGREYs ”A Night To Remember” där mellansnacket görs på engelska trots att den är inspelad i Göteborg.

Inledningsvis efter det korta akustiska introt från senaste alstret ”Skyforger” brister Silver Bride ut och känns här som en given öppningslåt. Bandet låter bättre än någonsin. Efter några slätstrukna släpp i början på 2000-talet fick AMORPHIS en nytändning i och med nyförvärvet av sångaren Tomi Joutsen. Denne frontman har allt man kan begära med bra scennärvaro och framförallt en imponerande röst som jag hade gett min ena arm för att besitta. Merparten av låtmaterialet fokuseras kring det senaste albumet ”Skyforger”. Vilket är förståerligt med tanke på den respons skivan har fått, etta på albumlistan i Finland är en av dess meriter. Trots att jag skarpt gillar deras senaste studioalbum hade jag hellre sett ett mer varierat urval av låtar då AMORPHIS har en låtskatt som är få förunnade.

Sky Is Mine, Elegy Medley, Black Winter Day samt The Castaway hör till skivans absoluta höjdpunkter, mycket tack vare sångarens imponerande röstresurser. Där många sångare brister live, då tänker jag främst på övergångar från growl till rensång, visar istället Tomi Joutsen att han är född till detta. AMORPHIS nackdel är att huvuddelen av låtmaterialet går i samma tempo. Även fast låtarna är starka individuellt blir det påtagligt under en längre konsert. Jag hade gärna sett de högre tempodoftande guldkornen Cares och Drowned Maid framföras för att motverka detta faktum. Jag saknar även Forgotten Sunrise från 1994 års ”Tales From The Thousand Lakes” samt The Way från 1999 års ”Tounela”, två låtar som definitivt borde vara representerade då detta släpp även känns lite som ett ”best of”. Klassiker som Divinity samt Sign From The Nortside avdammas innan allsångslåten My Kantele framförs vars tongångar känns som en given avslutning på denna enastående liveskiva.

Jag har aldrig haft nöjet att få avnjuta AMORPHIS skapelser live. Enligt min vetskap så har de, när denna artikel skrivs inte spelat i Sverige. Har de något emot Sverige eller är det så krasst att de helt enkelt säljer för dåligt här. Det måste bli ändring på det, således hoppas jag att denna recension gör att fler hårdrocksälskare för upp ögonen för denna eminenta akt.

/Henrik Nygren



Läs även:
Recension av "Magic And Mayhem"
Recension av "Silent waters"


Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses stötande, innehåller personangrepp, reklam eller på annat sätt inte följer våra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Annonser: