Blind Guardian
"At The Edge Of Time"

Releaseår: 2010
Betyg: 7/10

Officiell hemsida»
Skivbolag»
Användarbetyg: 0.8/10
Antal röster: 43



Köp skivan nu hos:


Läst: 1761ggr | Kommentarer: 0 | Inlagd: 2010-09-01

Blind Guardian - At The Edge Of Time
För att vara ärlig kan det väl vara på sin plats att påpeka det faktum att jag på allvar slutade lyssna på power metal någon gång kring 2003. Visserligen håller jag än HELLOWEENs svit om de 7 nycklarna högt, även om jag misstänker att det mest har med nostalgiska skäl att göra. Efter att thrash, death, black och allehanda annan hård musik på allvar tog plats i mitt hjärta konkurrerade det ut alla power metalband. Alla, utom ett – BLIND GUARDIAN.

”Somewhere Far Beyond”, ”Nightfall In Middle-Earth” och, framförallt, ”Imaginations From The Other Side” är alla briljanta skivor, fyllda till bredden av svulstiga arrangemang, thrashigt riffande, cathiga gitarrharmonier och ”larger than life”-refränger. Med ”A Night At The Opera” (titeln medvetet snott från QUEENs klassiker) förlorade tyskarna en del av charmen och tyvärr följdes förra ”A Twist In The Myth” med samma problem. Kan nya skapelsen ”At The Edge Of Time” då återställa ordningen?

Ja, det kan den banne mig. Förvisso är det inget regelrätt mästerverk som kan hota bandets klassiker, däremot är det ett rejält styrkebesked. Inledande Sacred Worlds är en rejält svulstig historia, ackompanjerad av en riktig symfoniorkester, som verkligen ger skivan en mäktig start med sina dryga nio minuter. Efterföljande Tanelorn är en duktigt fartfylld historia som ger mig gåshud och sänder tankarna till låtar som Valhalla (”Somewhere Far Beyond”) och I’m Alive (”Imaginations From The Other Side”). Fruktansvärt bra. Ride Into Obsession är också den ett slag rakt i magen på alla som räknat ut bandet som trötta gubbar. Vilket driv. Varför Hansi (sång) sen får för sig att han ska skriksjunga ut bryggan i det högsta tonläge jag någonsin hört är obegripligt. Men det är lätt att bortse ifrån när låten i helhet är så pass bra. Det skulle ju inte vara BLIND GUARDIAN ifall inte några stycken med medeltidmusik fick plats. Curse My Name fyller den platsen med bravur och jag sitter här och njuter när bilder som minner om Asterix dyker upp i mitt huvud.

Låtmaterialet är det således inget fel på. Inte heller har jag något att invända emot produktionen – skivan har en perfekt polerad touch som gjuten för denna typ av musik. Den enda invändningen jag har är att Hansi faktiskt förlorat en del av hans fantastiska röst. Visst, han kan fortfarande nå toner högre än babels torn men det där raspiga, nästan rockiga, som förr fanns i hans röst har försvunnit, vilket är tråkigt. Det hade lyft denna skiva ännu ett snäpp.

/Jonas Andersson





Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses stötande, innehåller personangrepp, reklam eller på annat sätt inte följer våra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Annonser: