Bad Religion
"The Dissent Of Man"

Releaseår: 2010
Betyg: 8/10

Officiell hemsida»
Skivbolag»
Användarbetyg: 1.4/10
Antal röster: 44



Köp skivan nu hos:


Läst: 9804ggr | Kommentarer: 0 | Inlagd: 2010-11-01

BAD RELIGION "The Dissent Of Man"
BAD RELIGION behöver knappast någon större presentation. ”The Dissent Of Man” är inte mindre än den 16:e fullängdaren, och receptet har varit precis detsamma sedan starten 1979; trallvänlig melodiös och glädjesmittande punkrock med politiskt kritiska texter. Under alla år har man dessutom lyckats med konststycket att låta likadant fast ändå olika för varje skiva, en förmåga som bara är de riktigt stora akterna förunnat. BAD RELIGION skulle kunna liknas vid punkrockens motsvarighet till AC/DC, med en klart väsentlig skillnad.

BAD RELIGION har de senaste åren uppvisat en makalös formtopp, och såväl förra given ”New Maps Of Hell” från 2007 som föregångaren ”The Empire Strikes First” från 2004 är inget annat än briljanta skivor som får räknas som några av de starkaste som bandet presterat i hela sin karriär!

Färska ”The Dissent Of Man” fortsätter i samma färdriktning. Visst, Greg Graffins röst kanske har tappat en oktav eller så, och kollektivet BAD RELIGION kanske är en stor kompisgrupp där alla inblandade musiker får vara med (man kan exempelvis dra paralleller till IRON MAIDEN när det gäller antalet gitarrister, likväl som välkomnandet tillbaka av tidigare avhoppade medlemmar), men det spelar ingen roll. BAD RELIGION smiskar stjärt, helt enkelt.

Inledande The Day The Earth Stalled har den där sköna allsångsenergin som bandet är experter på att piska upp, efterföljande Only Rain är kanske plattans starkaste spår och Won’t Somebody är klassik mark för låtskrivarna hos dessa veteraner. Till detta ska förstås kluriga och underfundiga texter adderas, och på det hela taget är ”The Dissent Of Man” en riktigt stark platta utan direkta svagheter. Vi får lite mer rockiga nummer i Avalon och Cyanide, punkigt driv i Someone To Believe, och Pride And Pallor visar både lite melankoli och skön melodi. Jämför man med de tidigare nämnda ”New Maps Of Hell” och ”The Empire Strikes First” så tycker jag att ”The Dissent Of Man” är en jämnare skiva – på gott och ont. Den goda delen är att det förstås är en riktig rökare till platta som för min del kommer att rulla många varv – nackdelen är att jag saknar den där extrema höjdaren som jag vet att bandet är kapabla till, en sån låt som New Dark Ages från ”New Maps Of Hell”.

Det är ändå otroligt imponerande att bandet kan kännas så vitalt och hungrigt efter så pass många år, och man kan inte annat än att lyfta på hatten och buga med respekt. Gammal är äldst – det är bara för övriga kids i branschen att se och lära!

Bästa Spår: Only Rain

/Robert Gustafsson





Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses stötande, innehåller personangrepp, reklam eller på annat sätt inte följer våra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Annonser: