Bring Me The Horizon
"There Is A Hell, Believe Me I've Seen It..."

Releaseår: 2010
Betyg: 8/10

Officiell hemsida»
Skivbolag»
Användarbetyg: 0.8/10
Antal röster: 40



Köp skivan nu hos:


Läst: 1542ggr | Kommentarer: 2 | Inlagd: 2010-11-15

Bring Me The Horizon - There Is A Hell...
”Hej! Jag heter Jonas och jag är musikelitist”.

Skönt, då har vi fått det ur världen. Denna, lite ofrivilliga, synen på musik jag går runt och bär på innebär att ett band som BRING ME THE HORIZON – tillsammans med andra grupper som AVENGED SEVENFOLD och BULLET FOR MY VALENTINE, för att nämna några – bemöts med stor skepsis. Bara genrebeteckningen (death/metal-core) sänder kalla kårar längs min ryggrad, när sedan varenda svennebananrocker med klippkort på Carlings diggar bandet så vägrar min hjärna acceptera ens den teoretiska möjligheten att det här skulle kunna vara bra.

Efter sisådär tio vändor med nya alstret, ”There Is A Hell, Believe Me I've Seen It. There Is A Heaven, Let's Keep It A Secret” (puh...), är det bara för denna elitist att bita i det sura äpplet och kort konstatera att han är en idiot, som på helt meningslösa grunder förkastat ett rysligt bra band. ”There Is A Hell...” är kort och gott ett gediget hantverk från en grupp som verkligen hittat en egen nisch någonstans i mitten av death metal, metalcore och emo. Toppa det med lite spröd, och elektroniskt förvrängd, kvinnosång på sina ställen (lyssna på refrängen i inledande Crucify Me; gåshud var gång) och framgångsreceptet är klart.

Låtarna växlar mellan fullkomliga urladdningar – Anthem, Fuck, Alligator Blood – och mer återhållsamma nummer, såsom Home Sweet Hole. Under Visions tänker jag på svenska jesusrockarna BLINDSIDE (är det inte dags att släppa nytt snart?) och i min bok är det aldrig en dålig referens. Memorial är en stillsam, instrumental, hymn som fungerar perfekt i sammanhanget, Don't Go är både vacker och skrämmande på samma gång då Oli Sykes (sång) skriker över långsamma, akustiska toner. Blacklist är å sin sida en aggropumpande historia som fungerar alldeles ypperligt. Ett extra plus till grabbarna för att de haft den goda smaken att välja den korta urladdningen The Fox And The Wolf som sista låt - 1 minut och 42 sekunders vansinne; så avslutar man en skiva!

Kan då ”There Is A Hell...” bota min elitism och få mig att i framtiden sluta döma ut grupper enligt ”guilt by association”-modellen? Nja, det ligger nog för djupt rotat i min personlighet. Däremot erbjuder skivan en välbehövlig käftsmäll som åtminstone kan leda mig i rätt riktning.

Det där med att fixa en årsbästalista blev i varje fall inte lättare av det här...

Bästa låt: Anthem

/Jonas Andersson





Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses stötande, innehåller personangrepp, reklam eller på annat sätt inte följer våra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Namn: BiblioteKarin | Datum: 2010-11-18 19:25:42

Jag lyssnar och lyssnar... men näe tack, det här funkar inte alls för mig. Den förvrängda sången är enbart jobbig, och när jag är framme nånstans vid Visions är jag så less på ylandet att jag överväger att ge upp och bara stänga av. Tyvärr.
Namn: Tomasz | Datum: 2010-11-19 19:47:19

Grym recension!
Annonser: