Crystal Caravan
"Against The Rising Tide"

Releaseår: 2010
Betyg: 7/10

Officiell hemsida»
Skivbolag»
Användarbetyg: 3.9/10
Antal röster: 50



Köp skivan nu hos:


Läst: 1926ggr | Kommentarer: 0 | Inlagd: 2010-12-01

Crystal Caravan - Against The Rising Tide
Umeåseptetten CRYSTAL CARAVAN gör musik som helt spontant får mig att tänka på sex.

Nä, det är antagligen ingen vanlig reaktion på musik, men det är något med bandets högoktaniga mix av rock’n’roll och blues som får mig att tänka på en illa upplyst pubscen sent en lördagskväll. En rusig publik som hänförs av ett svettigt band som äger scenen och verkligen ger järnet, vänder ut och in på sin personlighet och häller hela själen ner i den häxbrygd som är ”Against The Rising Tide”. Och på något sätt tycker jag att just det osar sex. Kanske är det något fel med mig, men jag gissar att bandet själva inte skulle vara helt missnöjda med den associationen.

Så, hur låter själva musiken då, förutom att vara 60/70-talsinfluerad rock’n’roll?

Inledande We Always Lose är en mycket bra öppningslåt, den har ett bra driv med en fin samklang mellan sångaren Niklas Gustafssons röst och de orgelslingor som läggs av Jonas Lindsköld. Den startar också skivan med bra energi, och det följs fint av lite funkiga Love And Direction, och det står ganska tidigt klart att CRYSTAL CARAVAN på denna andra giv fortsätter sin helt egna resa, och att de besitter tillräcklig musikalisk kreativitet för att hugga ut en egen plats i dagens intensiva musikscen. Här finns nickar mot gamla tiders hjältar så som LED ZEPPELIN och för den delen BLACK SABBATH i vissa stunder, men allt kläds kärleksfullt i bandets egna skrud och omvandlas till låtar som känns helt naturligt CRYSTAL CARAVAN.

Allra bäst tycker jag personligen att det blir när bandet drar ner lite på tempot och låter känslan härska. Apple Hotel är ett bra exempel på det, och jag fullkomligt avgudar avslutande Wrecking Ball som förvaltar arvet som BLACK SABBATH lämnat efter sig på skivor som exempelvis ”Sabotage”. Svårigheten med de mer drivna låtarna är att de bygger så mycket på energi och hela bandets samspel, och det är verkligen svårt att fånga på skiva. Live är CRYSTAL CARAVAN antagligen helt fenomenala, men på den här given blir ett spår som I’m A Stone mer en passage till nästa del av skivan än en rockande, svängande koloss. Betyget blir således en sjua med mersmak, men allra helst skulle jag vilja ha en liveskiva med CRYSTAL CARAVAN. Och det skriver jag inte bara för att musiken för min tankar till sex…

Bästa Spår: Wrecking Ball



/Robert Gustafsson





Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses stötande, innehåller personangrepp, reklam eller på annat sätt inte följer våra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Annonser: