Memory Garden
"Doomain"

Releaseår: 2013
Betyg: 8/10

Officiell hemsida»
Skivbolag»
Användarbetyg: 4.6/10
Antal röster: 23




Läst: 925ggr | Kommentarer: 0 | Inlagd: 2013-04-14

Memory Garden - Doomain
MEMORY GARDEN måste vara ett av Sveriges mest okända band, men å andra sidan har de inte gjort mycket väsen av sig de senaste tio åren. Min första kontakt med bandet och deras oortodoxa doom metal var för cirka 15 år sedan då jag snubblade över "Verdict Of Posterity" på Skivhugget i Göteborg. Sedan dess har de bara släppt två skivor, "Mirage" (2000, Metal Blade) och "Carnage Carnival" (2008, Vic), men har nu äntligen tagit sitt förnuft till fånga och spelat in nytt material.

Ni som inte känner till MEMORY GARDEN, och jag tror att ni är många till antalet, behöver veta att deras doom metal inte är så väldigt traditionell. Med det menar jag att deras doom metal inte är konstant långsam utan att det finns snabbare partier, mycket stora gitarrsolon och vissa influenser från power metal. Men ändå, det är är episk doom eller som de själva vill kalla det "power doom". Det låter kanske lite udda med doom metal med en mix av dess antites power metal, men samtidigt så lyckas MEMORY GARDEN väldigt bra med kombinationen. Från power metal-genren kommer melodierna, strukturerna och något som jag inte vet hur jag ska beskriva det annorlunda än "låtkänslan". Från doom metal-genren kommer resten så som riffen, tyngden, djupet och produktionen. Om ni undrar vad jag menar så är skivans första, och alldeles utmärkta, låt The Evangelist ett bra exempel på blandningen av power metal och doom metal.

Av någon anledning har jag inte lyssnat på MEMORY GARDEN på de senaste tio åren så det var lite svårt att komma in i skivan till en början. Materialet rann till början ut i en enda stor sörja och jag hade svårt att hitta något som glimrade. Men ju mer tid jag gav skivan desto starkare växte sig varje enskild låt och med det även hela skivan. Galen som jag är så tycker jag att bandet kommer till sin rätt i de snabbare låtarna som till exempel Daughters Of The Sea och Violate & Create. Andra riktigt bra låtar är den episka Barren Lands där Dan Swanö gästar och erbjuder lite growlsång och The King Of The Dead som har riktig pondus och en grym refräng. Men egentligen är det svårt för mig att lyfta ut enskilda låtar för samtliga låtar har sina egna kvalitéer och jag tycker att skivan gör sig bäst när man lyssnar på den i en sittning.

Jag tänker att många som kommer att sakna CANDLEMASS nu när de lagt av skulle trivas med MEMORY GARDEN som en ny vän. För den här skivan är fylld med så mycket bra gitarriff och starka melodier att det vore ett ordentligt slöseri med talang om inte fler tog till sig an "Doomain" och MEMORY GARDEN.

/Jarno Lauronen





Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses stötande, innehåller personangrepp, reklam eller på annat sätt inte följer våra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Annonser: